Antibiotika och resistensutveckling

Inledning

Antibiotika är läkemedel som kan rädda liv när djur och människor får allvarliga bakterieinfektioner. Tyvärr finns ett växande problem med bakterier som utvecklat motståndskraft, resistens, mot antibiotika. Globalt sett är detta ett av vår tids största folkhälsoproblem. Vi vet i dag att all användning av antibiotika, både inom djur- och humansjukvården, bidrar till resistensutveckling hos bakterier. Antibiotikaresistenta bakterier kan även överföras mellan djur och människor. För att skydda denna viktiga läkemedelsgrupp så att den kan fortsätta rädda liv framöver måste vi se till att endast använda den då den verkligen behövs. I denna artikel förklarar vi vad antibiotika är, vad resistensutveckling innebär och varför det är så viktigt att välja andra behandlingar än antibiotika när det är möjligt. Vi svarar dessutom på några vanliga frågor kring antibiotikabehandling av djur och förklarar varför det i de allra flesta fall är viktigt med provtagning på fysisk klinik när man misstänker en bakterieinfektion. 

1. Vad är antibiotika?
2. Vad är antibiotikaresistens?
3. Vanliga frågor om antibiotikabehandling
4. Vad kan jag själv göra för att skydda antibiotikan och motverka resistens?
5. Till sist...
6. Mer läsning

1. Vad är antibiotika?

Antibiotika är en grupp läkemedel som används för att behandla bakterieinfektioner hos människor och djur. Antibiotika verkar genom att döda bakterier eller genom att hindra dem från att öka i antal.  Det är viktigt att känna till att alla infektioner inte orsakas av bakterier; infektioner kan även orsakas av till exempel svamp eller virus. Antibiotika fungerar inte mot svamp- och virusinfektioner. 

Det finns många olika typer av bakterier och flera olika sorters antibiotika. De flesta antibiotikasorterna har bara effekt mot vissa typer av bakterier, medan andra har effekt mot många olika sorters bakterier. När en infektion måste behandlas med antibiotika är det viktigt att använda en antibiotikasort som har effekt mot just den typ av bakterier som orsakar infektionen. Veterinären behöver också ta hänsyn till var i kroppen infektionen sitter, eftersom olika antibiotika når ut olika bra i olika vävnader. Man vill också försöka välja ett så "smalt" antibiotikapreparat som möjligt, vilket innebär att man vill att antibiotikan ska påverka så få andra bakterier som möjligt än de som man vill behandla bort. Detta dels för att minska risken för resistensutveckling, dels för att minska risken för de biverkningar som kan uppkomma om djurets normala bakterieflora slås ut.

Antibiotika kan rädda liv när ett djur eller människa drabbas av en allvarlig bakteriesjukdom, men många former av bakterieinfektioner läker utan behandling med antibiotika. Kroppens eget immunförsvar är effektivt och kan ofta ta hand om lindriga bakterieinfektioner på egen hand. För att hjälpa läkningen finns det dessutom flera saker man kan göra själv, som exempelvis regelbunden rengöring och noggrann hygien vid infekterade sår. Antibiotika används alltså främst när man tror att bakterieinfektionen inte har någon möjlighet att läka utan antibiotika.

2. Vad är antibiotikaresistens?

Antibiotikaresistens innebär att bakterier är motståndskraftiga mot en eller flera antibiotikasorter. All användning av antibiotika ökar risken för resistensutveckling hos bakterier. Förekomsten av resistenta bakterier ökar i dag oroväckande snabbt, vilket innebär att infektioner som tidigare var lätta att behandla med antibiotika kan bli livshotande om man har otur. Antibiotikaresistens anses vara ett så stort hot mot folkhälsan att det sedan ett par år tillbaka finns lagar som anger hur man får använda vissa av de bredare typerna av antibiotika.

För att förstå hur antibiotikaresistens fungerar så är det viktigt att veta att resistens är en egenskap hos själva bakterien, inte hos det djur eller den människa som har bakterieinfektionen. Vissa bakterier är naturligt motståndskraftiga mot vissa antibiotikasorter, men även bakterier som från början är känsliga för en antibiotikasort kan med tiden utveckla resistens. Detta sker dels genom att bakterier kan utbilda varandra och utbyta information, dels genom genom att bakterier kan utvecklas och förändra sin egen arvsmassa för att överleva när de utsätts för antibiotika.

Resistenta bakterier kan spridas mellan olika individer och mellan djur och människor, den ökade risken att drabbas av resistenta bakterier gäller alltså inte bara det djur eller den människa som behandlas med antibiotika. Även människor och djur som umgås med en individ som härbärgerar resistenta bakterier riskerar att smittas och bli bärare av resistenta bakterier.

Ett djur eller en människa kan vara bärare av resistenta bakterier utan att ha några sjukdomssymptom. Ofta uppstår problem först när personen eller djuret behöver behandlas med antibiotika. Den resistenta bakterien kan överleva antibiotikabehandlingen, och får dessutom utrymme att växa till, eftersom de känsliga bakterierna dör av antibiotikabehandlingen. Plötsligt kan de resistenta bakterierna börja ställa till med problem, även om de tidigare inte gett symptom. Detta är anledningen till att det är vanligt att veterinären vill göra en bakterieodling innan behandling sätts in, eftersom det gör att man kan välja en antibiotikasort som bakterierna verkligen är känsliga för från början. Det är också anledningen till att man ska följa veterinärens ordination och inte behandla lite då och då eller med lägre doser av antibiotikan än veterinären har ordinerat, eftersom detta också ökar risken för utveckling av resistenta bakterier. 

Sammanfattningsvis så är det väldigt viktigt att alla bidrar till att minska onödig användning av antibiotika, för att försöka bromsa utvecklingen av resistenta bakterier. Om antibiotikan bara används när den verkligen behövs, så har vi förhoppningsvis botemedel mot allvarliga infektioner även långt in i framtiden . 

3. Vanliga frågor om antibiotikabehandling

Mitt djur visar symptom på en sjukdom som brukar behandlas med antibiotika, varför måste det ändå tas prover?

En del sjukdomstillstånd kan ge väldigt lika symptom, men det kan finnas olika orsaker till problemet. Ibland går det inte att säga att ett problem beror på bakterier utan att ta prover. Ett exempel på detta är urinvägsbesvär. Hundar och katter kan verka besvärade när de kissar av andra orsaker än urinvägsinfektion. För att veta om besvären beror på urinvägsinfektion eller något annat behöver djuret undersökas och man behöver ta ett urinprov. Även när det med all sannolikhet rör sig om en bakterieinfektion är det vanligt att man trots allt behöver ta prover för att veta vilken sorts bakterier det rör sig om. Det finns olika typer av bakterier som ger upphov till samma symptom och dessa behandlas på olika sätt. 

Varför måste man göra en odling när man redan vet att det är bakterier?

Anledningen till att veterinären vill göra en odling är för att vara säker på att välja rätt antibiotikasort. Detta eftersom alla bakterier inte är känsliga för alla typer av antibiotika. Veterinären vill vara säker på att den antibiotikasort som väljs verkligen fungerar mot de bakterier som orsakar problemet. Helst vill man också välja ett så "smalt" antibiotikum som möjligt, det vill säga man vill försöka påverka så få andra bakterier förutom den sjukdomsframkallande bakterien. Detta är viktigt dels för att minska risken för resistensutveckling, dels för att minska risken för biverkningar. Om infektionen inte är riktigt akut så försöker veterinären vänta in svaret på odlingen innan antibiotika sätts in.  Om veterinären bedömer att man behöver påbörja behandling innan odlingssvaret har kommit så väljs den typ av antibiotika som anses lämplig utifrån sjukdomstillståndet. Därefter kan man, om det behövs, byta när man har fått odlingssvaret. 

Förra gången blev mitt djur bra på en viss medicin, varför kan den inte bara skrivas ut en gång till?

En del sjukdomstillstånd kan se väldigt lika ut, men ändå bero på olika saker. Ett exempel är urinträngningar, som både kan bero på att det finns en urinvägsinfektion och på att urinvägarna är irriterade av någon annan orsak.

Det kan också vara så att det rör sig om en helt annan bakterieinfektion, som inte är känslig för samma sorts antibiotika som användes förra gången.

Veterinären vill alltså vara säker på att verkligen behandla rätt problem, både för att djuret ska bli friskt så fort som möjligt och för att undvika onödiga eller felaktiga antibiotikabehandlingar som kan leda till biverkningar och resistensutveckling hos bakterier. 

Men mitt djur har alltid fått antibiotika för det här problemet tidigare? 

Att en veterinär tidigare skrivit ut antibiotika för ett sjukdomstillstånd som nu bedöms kunna läka utan antibiotika kan bero på flera olika saker. Dels har man insett att en del tillstånd inte alls (eller väldigt sällan) behöver antibiotikabehandling, trots att de förr i stort sett alltid behandlades med antibiotika . Exempel på sjukdomar där man numer vet att antibiotikabehandling sällan behövs är öroninflammation, analsäcksinflammation, ytliga hudinfektioner och bölder. Dels har utvecklingen av resistenta bakterier blivit ett alltmer akut hälsoproblem världen över. Ju oftare antibiotika används, desto snabbare utvecklas stammar av resistenta bakterier.  Veterinärer och läkare måste därför göra allt för att se till att antibiotika bara skrivs ut när det är absolut nödvändigt.

Mitt djur har behandlats med antibiotika flera gånger och har inte blivit sjukt av resistenta bakterier?

Antibiotikabehandling ökar risken för att bakterier ska utveckla resistens, det är dock inte så att alla djur och människor som behandlas med antibiotika får problem med tillväxt av resistenta bakterier. Att ett djur som blivit behandlad med antibiotika flera gånger inte har blivit sjukt av resistenta bakterier kan alltså bero på två saker:

1. Djuret har klarat sig ifrån resistenta bakterier.

2. Djuret bär på resistenta bakterier, men har inga sjukdomssymptom av detta. Ofta orsakar resistenta bakterier problem först när djuret blir sjukt av någon annan orsak eller av någon anledning behöver behandlas med antibiotika igen. Mer information om anledningen till detta finns under "Vad är antibiotikaresistens?" längre upp i texten.

Mitt djur har feber, då behövs väl antibiotika?

Feber är ett tecken på att djuret har en inflammation i kroppen. En orsak till inflammation kan vara en bakterieinfektion, men det kan också finnas andra orsaker till inflammation. 

Inflammation är kroppens försvar mot skada. Inflammation uppstår till exempel om man skadar sig och får ett blåmärke eller sår (oavsett om såret blir infekterat eller inte), vid retning av främmande ämnen eller vid infektioner (bakterier, virus, svamp). Inflammation kan också vara ett resultat av cancertumörer som skadar vävnaden de växer i eller av immunmedierade (autoimmuna) sjukdomar där immunförsvarat reagerar felaktigt eller överdrivet.  

Infektion innebär att det finns ett främmande smittämne som påverkar kroppen, exempelvis kan bakterier, virus och svamp orsaka infektion. 

Feber beror alltså inte alltid på bakterieinfektion och är därför inte i sig en anledning till att behandla med antibiotika. Man behöver ta reda på vad som orsakar febern innan man vet vilken behandling som är bäst. 

Kan man se på ett blodprov om djuret har en bakterieinfektion?

Tyvärr finns inget blodprov för djur som talar om huruvida djuret har en bakterieinfektion eller inte. Ett blodprov kan dock vara till hjälp för att se om djuret har en pågående kraftig inflammation (observera att infektion och inflammation inte är samma sak, läs mer om skillnaden i ovanstående stycke).

Men det är ju betydligt enklare och djuret blir ofta snabbare friskt om det får antibiotika?

Det stämmer att det ibland kan ta lite längre tid för vissa tillstånd att läka av utan antibiotikabehandling. När man försöker minska användningen av antibiotika så behövs ofta en större arbetsinsats på andra sätt. Vid infekterade sår krävs exempelvis mer noggrann tvätt och sårbehandling. Vissa andra bakterieinfektioner kan immunförsvaret ta hand om på egen hand, men det kan ta lite längre tid innan djuret tillfrisknar än om det får antibiotika. Eftersom konsekvenserna av antibiotikaresistens kan bli väldigt stora så anser man dock att det är värt det extra arbetet och den extra tid som det ibland kan ta. 

4. Vad kan jag själv göra för att skydda antibiotikan och motverka resistens?

  • Använd aldrig överbliven antibiotika till ditt djur! Lämna istället in överbliven medicin på apoteket. Även om ditt djur får liknande symptom som förra gången det behandlades med antibiotika så är det inte alls säkert att det rör sig om samma bakterier eller ens om samma sjukdom.  
  • Kontakta alltid djursjukvården för rådgivning om ditt djur blir sjukt. Veterinären kan göra en bedömning av ditt djurs tillstånd och rekommendera rätt behandling för just ditt djur. Vid de flesta infektioner består behandlingen i första hand av andra åtgärder än antibiotikabehandling, exempelvis sårvård och hygienåtgärder. Skulle antibiotikabehandling ändå bli nödvändig behöver veterinären bedöma vilken antibiotikasort som är bäst för den aktuella infektionen samt vilken dos och behandlingstid som är lämplig. 
  • Du kan göra ditt bästa för att förebygga infektioner och smittspridning genom att vara noggrann med hygienen. Tvätta händerna före och efter hantering av eventuella sår samt använd halskrage för att undvika att din hund eller katt slickar på såret och därmed för dit bakterier. Se till att din hund/katt är vaccinerad enligt gällande rekommendationer. Om din hund/katt blir sjuk i t ex hosta eller diarré, undvik att låta djuret träffa andra djur eller vistas där det ofta finns många andra hundar/katter. Vid sjukdom är det även viktigt att undvika att låta hunden dricka ur "offentliga" vattenskålar. Se till att det finns tillräckligt många kattlådor om du har katt (minst en per katt och en extra), töm lådorna dagligen och håll dem rena. 
  • Om du är uppfödare, driver verksamhet där du inackorderar djur eller har väldigt många djur så är det viktigt att du sätter dig in i hur olika sjukdomar sprids och vad du kan göra för att undvika smittspridning. Var även noga med att du är helt säker på att nya djur som tas in är friska. Ibland är det aktuellt att ha ett nytt djur åtskilt från de andra djuren under en tid, för att se att djuret inte visar tecken på någon sjukdom.
  • Ta reda på hur du bäst kan sköta ditt djur för att förebygga sjukdomar och skador, samt hur du ska agera om olyckan är framme. Tips finns bland annat i våra artiklar om sårvårdbitsår och bölder hos katt samt första hjälpen för hund och katt. Lär dig också gärna att göra en enkel undersökning  av din hund/katt och gå igenom djuret dagligen, då har du chans att tidigt upptäcka eventuella problem.
  • Du kan också påverka resistensläget genom ditt val av vilken mat du köper. Användningen av antibiotika inom djuruppfödningen skiljer sig kraftigt åt mellan olika länder. Genom att välja kött från länder med lägre antibiotikaförbrukning hjälper du till att minska användningen av antibiotika. Generellt har Norge, Island, Sverige och Finland allra lägst antibiotikaförbrukning, medan EU-länderna har lägre förbrukning än länder utanför EU.  

5. Till sist... 

  • All behandling med antibiotika leder till risk för utveckling av resistenta bakterier.
  • Resistenta bakterier kan smitta mellan olika djur och mellan djur och människor.
  • Resistenta bakterier ställer sällan till med något problem förrän djuret blir sjukt och behöver behandlas med antibiotika, men då kan det vara svårt att hitta en antibiotikasort som fungerar.
  • Hygien är viktigt för att förebygga problem.
  • Sjukdomstillstånd kan se lika ut utifrån men ändå kräva olika behandling.
  • Det finns många saker som man själv kan göra för att minska risken för resistensutveckling.
  • Använd aldrig överbliven antibiotika utan att ha fått ordination av veterinär.
  • Receptbelagd medicin ska endast användas för det djur och det tillfälle som det är ordinerat för.

6. Mer läsning


Artikeln är skriven i september 2017 av leg vet Anja Launila och leg vet Elin Lindell

FirstVet

FirstVet

Senast uppdaterad: 2017-11-15

Kostnadsfri rådgivning med veterinär i din mobil

Ställ din fråga direkt till någon av våra veterinärer.

Logga in och boka

Eller ladda ner FirstVet som app till din mobil:

Videomöte med veterinär

Få råd, remiss eller diagnos direkt!

Vi erbjuder videomöten med veterinärer genom dator, mobil eller surfplatta. Vi har öppet 08:00 - 24:00 alla dagar.

Stilla din oro

Du får svar snabbt och kan i många fall undvika resan till veterinärkliniken. I de fall ett besök hos klinik behövs remitteras ditt djur direkt till rätt veterinär.

Träffa veterinär

Fråga veterinären

Ställ en skriftlig fråga kostnadsfritt till våra veterinärer.

Ställ en fråga

Fler artiklar om Hund

Sårvård för hund och katt

Alla, djur som människor, råkar ut för sårskador emellanåt. Hur läker egentligen ett sår, vad kan man göra för att underlätta läkningen och vilka produkter bör man ha hemma för att på bästa sätt ta ha...

Läs hela artikeln

Valp - ur ett veterinärmedicinskt perspektiv

I denna artikel besvarar vi några av de vanligaste frågor och funderingarna man som nybliven valpägare ofta har.

Läs hela artikeln

Rädsla för fyrverkerier hos katt och hund

Nyårsafton är en jobbig kväll för många djur och dess ägare, i denna artikel kan du läsa om hur du bäst förbereder dig inför årets sista dag.

Läs hela artikeln

Kennelhosta hos hund

Kennelhosta är ett samlingsnamn på smittsam luftvägsinfektion med hosta hos hund. I denna artikel kan du lära dig mer om allt ifrån symptom, diagnos och behandling.

Läs hela artikeln

Artros hos hund

Artros är en ledsjukdom och en mycket vanlig orsak till ledsmärta, hälta och stelhet hos hundar. I denna artikel kan du läsa mer om hur och varför sjukdomen uppstår, hur den kan behandlas och hur man...

Läs hela artikeln

Skendräktighet hos tik

Skendräktighet innebär att tiken visar tecken på dräktighet trots att hon inte är dräktig. Ibland kan det vara svårt att skilja de symptom som tiken visar vid skendräktighet från sjukdom. I den här ar...

Läs hela artikeln

Logga in eller ladda ner FirstVet till din mobil.

Logga in och registrera ditt djur för att ställa frågor eller boka videosamtal med veterinär. Ett personligt konto skapas första gången du loggar in.

Logga in och boka

Eller ladda ner FirstVet som app till din mobil: