Få hjälp av våra veterinärer Nästa lediga tid .

Idiopatisk cystit hos katt

Idiopatisk cystit är den vanligaste orsaken till att katter får besvär med att kissa och betyder "inflammation i urinblåsan utan känd anledning". I den här artikeln förklarar vi vad idiopatisk cystit är, vad som kan göra att katter drabbas, hur man behandlar sjukdomen och vad man kan göra för att förebygga återfall.

Idiopatisk cystit hos katt

Artikeln är skriven av veterinär på FirstVet - hos oss träffar du kostnadsfritt veterinär i din mobil eller dator. Genom videosamtal får du snabbt råd, diagnos och behandlingsförslag. Vid behov får du även remiss och i vissa fall recept.

Läs hela artikeln utan kostnad

Logga in för att läsa hela artikeln. Det är helt gratis och det går snabbt att skapa ett konto.

Logga in och läs vidare

Vad är idiopatisk cystit?

Idiopatisk cystit är den vanligaste orsaken till att katter får besvär med att kissa. Idiopatisk cystit betyder ungefär "inflammation i urinblåsan utan känd anledning" och förkortas FIC (felin idiopatisk cystit). Katter med idiopatisk cystit har en inflammation (retning) i urinblåsan som inte beror på bakterier, urinstenar, tumörer, polyper eller andra saker som kan ge samma symptom. Inflammationen orsakar smärta och gör att katten visar olika tecken på urinvägsbesvär. För att veta om en katt har idiopatisk cystit måste man först utesluta alla andra tänkbara orsaker till besvären, bl a urinstenar och urinvägsinfektion. Idiopatisk cystit förekommer hos katter i alla åldrar, men är vanligast hos yngre till medelålders katter. Om en katt drabbats av idiopatisk cystit en gång finns det tyvärr en viss risk att problemet återkommer, om man inte kommit tillrätta med de problem som från början bidrog till besvären. 

Symptom på idiopatisk cystit

Urinvägsproblem kan ge många olika symptom. Ibland ses flera av dessa symptom samtidigt, ibland bara ett. Det är viktigt att veta att symptomen ofta är likartade oavsett vad grundorsaken till urinvägsproblemen är. Man kan alltså inte utifrån enbart symptomen fastställa om problemet beror på urinstenar, urinvägsinfektion eller idiopatisk cystit. För att veta vad som orsakar problemen behöver man ta prover och göra olika undersökningar. 

    Vanliga tecken på att katten har problem med nedre urinvägarna:

    • Katten springer oftare på lådan än vanligt och/eller sitter kvar längre på lådan än den brukar. 
    • Katten börjar jama, krysta eller visa tecken på smärta när den går på lådan. Det är inte ovanligt att man först tror att katten är förstoppad, när den egentligen har problem med att kissa. 
    • Katten kissar oftare och mindre pölar än den brukar. 
    • Urinen kan ha annorlunda färg än vanligt (rosafärgad urin tyder på blod i urinen). 
    • Katten slickar på vulva/penis mer än den brukar. Vissa katter kan också putsa pälsen onormalt mycket, särskilt på magen och låren.
    • Katten får förändrat beteende, visar rädsla, vill gömma sig, blir aggressiv eller blir mer kontaktsökande än vanligt. 
    • Katten kissar på andra ställen än i kattlådan (på golvet, soffan, sängen, mattor eller liknande). 
    • Katten verkar hängig, äter/dricker sämre eller beter sig annorlunda på annat sätt. 
    • Katten kan inte kissa alls (detta kallas urinstopp, drabbar i stort sett bara hankatter och är ett mycket allvarligt tillstånd som kräver att man snabbt tar sig till veterinär). 

    Hur ställs diagnosen?

    Idiopatisk cystit är en uteslutningsdiagnos, vilket betyder att man måste utesluta andra orsaker till kattens symptom för att kunna säga att katten har sjukdomen. Utredning rekommenderas om katten har haft problem med urinvägarna mer än någon enstaka gång. Utredningen innebär bland annat att man brukar vilja göra en ultraljudsundersökning av urinblåsan och njurarna för att se att det inte finns synliga urinstenar, utväxter (polyper/tumörer) eller njurcystor som skulle kunna förklara symptomen. Man brukar också vilja kontrollera ett urinprov för att se att det inte finns bakterier i urinen. Hos en katt med idiopatisk cystit hittar man ofta blod och protein i urinen, men sällan bakterier eller vita blodkroppar. 

    Orsaker till idiopatisk cystit

    Varför katter drabbas av idiopatisk cystit är inte helt klarlagt, men man vet att det finns flera olika faktorer som kan påverka. Tidigare trodde man att idiopatisk cystit främst berodde på mängden kristaller i urinen, numer vet man att det inte riktigt är så. Istället verkar det vara så att sjukdomen beror på en kombination av olika problem i urinblåsan tillsammans med att nervsystemet inte riktigt fungerar som det ska. Bland annat tror man att katter med idiopatisk cystit tillverkar för lite glukosaminoglykaner, ämnen som deltar i den naturliga barriär som skyddar urinblåsans vägg mot retande ämnen. Urinblåsans vägg verkar dessutom vara mer genomsläpplig än hos friska katter, vilket ytterligare ökar risken för att ämnen i urinen ska kunna reta blåsväggen och orsaka inflammation. Man tror även att särskilda nervfibrer i blåsväggen aktiveras lite för lätt, vilket dels gör att de skickar smärtsignaler till hjärnan, dels att de sänder ut en nervsubstans som gör att musklerna i blåsan lättare drar ihop sig och att blåsväggen blir mer lättblödande. Hos katter som har denna typ av känslighet verkar stress ha en stor roll i problemet, genom att stress frisätter den nervsubstans som man tror är inblandad i sjukdomsmekanismerna. Det finns studier som visar att katter med idiopatisk cystit reagerar annorlunda på stress än vad friska katter gör. 

    Vad kan göra katten stressad?

    Vissa katter är väldigt känsliga och kan bli stressade av förändringar som vi människor kanske knappt tänker på. Några exempel på vad katter kan uppleva som stressande: 

    • Flytt eller ommöblering, renovering i eller nära bostaden.
    • Flytt till nytt eller tillfälligt hem (t ex kattvakt eller kattpensionat).
    • Oro i hemmet, t ex pga osämja i djurflocken eller mellan människor.
    • Besök av främmande personer eller andra djur.
    • Nya familjemedlemmar eller husdjur.
    • Byte till annan typ av mat än den vanliga.
    • Byte till annan sorts kattsand än den vanliga.
    • Husse eller matte som får nya arbetstider/rutiner.
    • Förändringar som katten kan se genom fönstret, inklusive andra katter.
    • Att bo ihop med en eller flera katter.
    • Att katten inte gillar kattlådans placering, storlek eller utformning, typ av sand, hur många katter som nyttjar lådan eller hur ofta lådan städas.
    • Understimulering (innekatter drabbas oftare än utekatter av idiopatisk cystit).

    Andra faktorer som bidrar till sjukdomen

    • Övervikt ökar risken för idiopatisk cystit. Det är därför viktigt att banta katten om den är överviktig. Rådgör med din veterinär för att få hjälp med ett viktminskningsprogram där katten går ned i lagom takt och med rätt sorts foder. 
    • Dåligt vätskeintag ökar också risken för idiopatisk cystit. Ju mindre katten dricker, desto mer koncentrerad blir dess urin, vilket ökar risken för irritation på urinblåsans vägg. Därför är det viktigt att på olika sätt se till att katten får i sig ordentligt med vätska. Katter som äter blötmat verkar ha mindre risk att drabbas av idiopatisk cystit än de som äter torrfoder.
    • Andra sjukdomar (till exempel mag- och tarmproblem, hudproblem eller sjukdomar i andningsvägarna) är en stress för kroppen och kan därmed öka risken för inflammation i urinvägarna. 

    Behandling av idiopatisk cystit

    Det finns ännu ingen bevisat effektiv behandling mot idiopatisk cystit. Eftersom man fortfarande inte är säker på vad som orsakar sjukdomen, så behandlar man i nuläget genom att på olika sätt försöka lindra symptomen och förebygga återfall. Sympomen försvinner oftast inom ca 7-10 dagar, oavsett behandling, men när katten har ont i sina urinvägar måste man förstås behandla smärtan. Man brukar då använda en receptbelagd smärtlindrande och antiinflammatorisk medicin speciellt för katter. Denna medicin skrivs ut av veterinär och ges oftast under 1-2 veckors tid. Katter som har stora besvär kan behöva kompletterande medicinering. Exempel på sådana mediciner är bl a kramplösande mediciner och morfinliknande preparat.

    Utöver medicinering av smärta och inflammation så går behandlingen ut på att försöka förebygga återfall genom att på olika sätt åtgärda problem som man vet kan bidra till sjukdomen. Den viktigaste åtgärden av alla är oftast att se över kattens miljö och minska allt som katten kan uppleva som stressande. Man behöver även se över kattens vikt, kost och vätskeintag. Ibland behövs kontinuerlig medicinering och/eller kosttillskott.  Läs mer om alla dessa förebyggande åtgärder nedan. 

    Hur kan man förebygga idiopatisk cystit?

    För att förebygga återfall behöver man se över kattens hemmiljö och försöka få den så trivsam och trygg som möjligt, och samtidigt se till att katten får möjlighet till stimulans. Man behöver även se över kattens vikt, kost och vätskeintag. Ibland behövs kontinuerlig medicinering och/eller kosttillskott.  

    • Öka kattens vätskeintag. Genom att katten dricker mer blir urinen mer utspädd, och risken för att urinen retar urinblåsans vägg blir därmed mindre. Ett sätt att få i katten mer vätska kan vara att ge blötmat eller hälla vatten över torrfodret. Man bör också se till att ha flera olika vattenskålar på olika ställen i hemmet (gärna nära de ställen där katten uppehåller sig mest) och byta vattnet varje dag. En vattenfontän brukar också kunna locka katter till att dricka mer.
    • Håll katten normalviktig. Övervikt kan öka risken för urinvägsproblem. Om katten är överviktig behöver den gå ned i vikt för att minska risken för återfall. Rådgör med din veterinär för att få hjälp med ett viktminskningsprogram där katten går ned i lagom takt och med rätt sorts foder. 
    • Se över kattlådorna. Se till att det finns tillräckligt många kattlådor (minst en till varje katt) och att de är tillräckligt stora, bra placerade och med underlag som katten gillar (ofta mjuk, parfymfri sand). Rengör kattlådorna ofta; ta bort urin och avföring minst en gång dagligen och gör en större rengöring ungefär en gång per vecka. Om du har en äldre katt eller en katt med ledproblem - kontrollera att det inte verkar jobbigt för katten att ta sig över kattlådans kanter. 
    • Anpassa kattens hemmiljö så att den blir så lugn och trivsam som möjligt. Här ingår bland annat att det bör finnas flera matplatser, att mat- och vattenskålar bör vara skilda från varandra och att det finns upphöjda platser och krypin för katten. Det är också viktigt att katten får utlopp för sina naturliga behov. Utekatter kan oftast få sina naturliga behov tillfredsställda genom att vara ute, medan innekatter ofta behöver hjälp genom att man t ex leker med dem, låter dem leta efter sin mat, få mat i  matleksaker, går ut med dem i koppel etc. Mer information om hur kattens miljö kan berikas kommer framöver att finnas i en separat artikel. Tills dess kan du läsa mer på engelska under denna länk: https://indoorpet.osu.edu/cats.
    • Om du har flera katter bör du vara uppmärksam på hur katternas relation är. Observera att innan katterna börjar ha riktiga "slagsmål" så finns flera andra kroppsspråks-signaler som visar att katterna inte är bekväma med varandra. Exempel kan vara att en katt stirrar stelt på en annan katt, att den ena katten gärna försvinner ur rummet när den andra katten kommer in, eller att katterna stelnar till och tittar på varandra.  Vid misstanke om problem i flocken kan det vara till hjälp att kontakta en duktig kattbeteendevetare. Via Firstvet kan man t ex boka rådgivning via videomöte eller telefonsamtal med Susanne Hellman Holmström, som har stor kunskap och erfarenhet inom området. 
    • Anpassat foder. Generellt är blötfoder att föredra framför torrfoder, eftersom det gör att katten får i sig mer vätska. I övrigt beror valet av foder på vilken typ av urinvägsbesvär din katt har, om den behöver gå ned i vikt, om den har andra sjukdomar och flera andra faktorer. Rådgör med din veterinär kring vilket foder som är mest lämpligt för din katt. 
    • Receptfria stressdämpande medel kan ibland vara till hjälp för att göra katten lugnare. Exempel på sådana medel är naturligt lugnande mjölkproteiner (Zylkene), lugnande doftferomoner (Feliway) och den naturligt lugnande aminosyran tryptofan, som bl a ingår i tillskottet Cystophan och Calmex och i vissa specialfoder. 
    • Receptfria kosttillskott rekommenderas ibland för att förbättra miljön i urinblåsan och förebygga återfall. De innehåller ofta glukosaminoglykaner, som anses ha en skyddande effekt på urinblåsans vägg, så att den blir mindre känslig för retande substanser i urinen. Exempel på sådana tillskott är CysteaseUri-flex och Cystophan. Det finns även specialfoder som innehåller olika kosttillskott. 
    • Behandla andra sjukdomar. Om katten har en annan samtidig sjukdom som ger smärta/inflammation så är även denna en stress för katten och behöver behandlas. Exempel på sådana sjukdomar kan vara artros i lederna eller inflammation i munhålan på grund av dålig tandhälsa. 


    Artikeln är skriven i oktober 2017 av leg vet Anja Launila och leg vet Elin Lindell

    FirstVet

    FirstVet

    Senast uppdaterad: 2017-11-02

    Gratis råd, behandling eller remiss.

    Ställ din fråga direkt till någon av våra veterinärer. Genom videosamtal får du snabbt råd, diagnos och behandlingsförslag. Vid behov får du även remiss och i vissa fall recept.

    Kom igång

    Eller ladda ner FirstVet som app till din mobil:

    Fler artiklar om Katt

    Öroninflammation hos katt

    Skakar din katt på huvudet? Kliar den mycket mot öronen? Eller går med ena eller båda öronen lite tippade? Isåfall kan d...

    Läs hela artikeln
    Kattsnuva

    Kattsnuva är ett samlingsnamn på infektion i de övre luftvägarna hos katt. Läs denna artikel för att lära dig mer om smi...

    Läs hela artikeln
    Vaccination av katt

    I den här artikeln finns beskrivet rekommendationer kring så kallade ”basvacciner” samt en mindre översikt över några av...

    Läs hela artikeln