Hjärtmask hos hund

Tropisk hjärtmask - Dirofilaria immitis

Orsak

Den tropiska hjärtmasken är en tunn och trådformad parasit som lever i blodkärlen hos hundar och katter. Mera sällsynt drabbas andra djur och den kan ibland även smitta människor. Den kan bli upp till 30 cm lång och kan leva så länge som upp till sju år.
Namnet hjärtmask är i sig lite vilseledande eftersom de främst ses i djurets lungartärer (det kärl som leder blod från hjärtat till lungorna) men vid kraftig infektion kan de också förekomma i höger kammare på hjärtat.

Parasiten orsakar inte alltid tydliga symptom men blir det många maskar kan kärlskadorna orsaka högersidig hjärtsvikt samt blodproppar i lungorna. Skadorna kan leda till döden.

Spridning sker genom att vuxna hjärtmaskar producerar så kallade mikrofilarier som cirkulerar i blodomloppet. Mikrofilarierna sugs upp av myggor som biter djuret och mognar där, för att sedan spridas till en ny individ nästa gång myggan suger blod. Värt att notera är att utvecklingsfasen i myggan kräver en hög medeltemperatur under några dagar. Vårt svenska klimat bjuder normalt inte på den typ av temperatur som krävs. På grund av detta anses risken minimal i dagsläget för att sjukdomen ska få fäste i Sverige men detta skulle kunna ändras med ökade temperaturer utomhus. Den är vanlig i länderna kring Medelhavet, USA, Australien, Asien och Sydamerika.

När hunden väl har blivit smittad av myggan, tar det ett par veckor innan mikrofilarien nått det sista larvstadiet. Under de här veckorna rör de sig genom muskelvävnad till artärerna i lungorna. Vid kraftig infektion vandrar de även till hjärtats högra kammare. I hjärta och lungor växer de snabbt, honan kan bli mycket lång.

Symptom

Från att hunden blivit smittad kan det ta flera månader och till och med år innan hjärtmaskarna har blivit adulta/vuxna och oftast syns inga symptom alls innan detta skett. I milda fall ses oregelbunden lindrig hosta. Vid måttlig sjukdom noteras att hunden blir orkeslös, visar så kallad motionsintolerans (blir andfådd av en normal promenad), får tung andning och hostar regelbundet och kraftigt. Fysiskt aktiva hundar får oftast värre och mer tydliga symptom än de hundar som hålls i vila.

Lyssnar man på lungorna med stetoskop hörs frasande andningsljud. I svåra fall magrar hunden av, andningen blir mycket ansträngd, hunden kan svimma och ibland hosta blod (hemoptysis). Så här långt in i sjukdomen ses också hjärtsvikt, vilket ger symtom i form av hjärtklappning (snabb puls/ takykardi), förstorad lever och vätska i buken (ascites).

Blir skadorna på hjärta och lungor tillräckligt omfattande leder det till total cirkulationskollaps och död.

Diagnos

Tyvärr finns det inget sätt som visar en tidig infektion hos djuret.

Vissa avvikelser kan ses på allmänna blodvärden som t ex blodbrist (anemi) av varierande grad och förhöjda nivåer av vita blodkroppar (leukocytos), framförallt vita blodkroppar av typen eosinofiler.

På röntgen kan typiska förändringar ses i lungorna, åtminstone i svårare fall. På ultraljud kan man bedöma förändringar i hjärtat, och om infektionen gått så lång att det finns vuxna maskar i hjärtat kan dessa ses.

Ibland kan mikrofilarierna påvisas i blodet, men det är inget säkert test då avsaknad av mikrofilarier inte utesluter att hunden trots allt ändå har hjärtmask. Hittar man mikrofilarier har man dock en säker diagnos. Test för mikrofilarier kan göras först efter fem till åtta månader efter smittotillfället.

Den bästa metoden är blodprov som direkt påvisar så kallade antigen i blodet, och används både för att screena hundar utan symptom samt vid diagnostisering av hundar med symtom. Tyvärr kan även detta test kan göras först efter fem till åtta månader från att hunden smittats.

Behandling

Bästa sättet är att förebygga (se nedan) då behandling av hundar med vuxna parasiter är förenat med stora risker. Behandlingen består av mask-dödande medel och när parasiterna dör kan de orsaka massiva blodproppar som dödar hunden. Ska en hund behandlas mot vuxna hjärtmaskar behöver den därför vistas på djursjukhus med tillgång till övervakning dygnet runt. tills risken för akuta blodproppar anses vara över. En viss risk anses sedan föreligga i ytterligare 4-6 veckor varför hunden under denna period ska hållas i stillhet. Drabbas hunden av blodproppar behövs propplösande medicinering.

Hos hundar med milda eller inga symtom är prognosen god vid behandling medan den i svårare fall är avvaktande till dålig.

Förebyggande

Hjärtmask förebyggs bäst genom regelbunden avmaskning. I de områden där hjärtmask förekommer kan man behöva avmaska med kortare intervaller.

Fransk hjärtmask - Angiostrongylus vasorum

Orsak

Den franska hjärtmasken är jämfört med den tropiska hjärtmasken liten, med en diameter på 0.2-0.3 mm och längd på 1.5-2 cm. Även denna hjärtmasken lever främst i hundens lungartärer.
Den franska hjärtmasken finns i stora delen av världen, och är ofta begränsad i lokala områden med hög grad av smittade rävar och hundar i det området. Den är endemisk i många delar av Europa, och den finns även i Danmark.
För att livscykeln hos denna hjärtmask ska kunna fullföljas krävs mellanvärdar i form av sniglar (men kan också vara grodor och paddor). En smittad hund sprider larverna i sin avföring, som snigeln äter av och sedan smittas hunden/räven på nytt när den äter en snigel (eller groda/padda). När djuret har fått i sig larverna på nytt emigrerar de till lungartären och hjärtat, där de tar sig till lungblåsorna. Hunden hostar upp dem och sväljer ned dem igen, och de åker ut med avföringen.

Symptom

Från att hunden smittats med fransk hjärtmask så kan det ta lång tid innan symptom uppvisas. Ett första symptom kan vara hosta, hunden kan gå ner i vikt, bli trött, och få förlängd koagulationstid vid blödning. Hunden kan bli akut dålig i form av hjärtsvikt, blödningar och lunginflammationer. I sällsynta fall kan maskarna röra sig till vävnader där de normalt sett inte förekommer, som i hjärnan eller ögat.

Diagnos

På blodprover kan ses en blodbrist (anemi) och brist på blodplättar (trombocyter).

För att ställa en diagnos tas avföringsprover och/eller blodprover.

På röntgenbilder ser man ofta förändringar i brösthålan.

Behandling

Behandling görs med antiparasitära preparat, men innan behandling bör man ultraljuda hjärtat på hunden, för att bedöma riskerna av behandlingen. En del individer behöver skrivas in när behandling sätts in, eftersom det finns risk att hunden blir akut dålig vid kraftig infektion. Hunden måste hållas lugn i vila, och ibland behöver den antiparasitära behandlingen kombineras med kortisonpreparat för att dämpa inflammation. Generellt är prognosen god med rätt behandling, så länge inte hunden redan utvecklat permanenta skador på vitala organ.

När bör man kontakta veterinär?

Om du misstänker att din hund kan vara drabbad eller om du är orolig för din hund av annan orsak ska du alltid ta kontakt med veterinär. Här kan du boka ett videosamtal hos oss på FirstVet för att få en första bedömning av ditt djur.