Krampanfall epilepsi hos katt

Krampanfall och epilepsi hos katt

Epilepsi eller krampanfall ses hos katter i alla raser och drabbar ca 1-3 % av alla katter. Djur med epilepsi bör inte användas i avel eftersom det kan finnas ärftliga faktorer, men till skillnad från hund har man inte kunnat koppla epilepsi till ärftlighet och specifika raser. Här kan du läsa mer om symptom, diagnos och behandling av epilepsi hos katt - och när det är dags att ta kontakt med en veterinär!

Träffa en veterinär online

✓ Ingår i de flesta djurförsäkringar
✓ Öppet alla dagar 06.00 - 02.00
✓ Råd, behandling eller remiss
✓ Snabb leverans av djurprodukter

Vad är epilepsi?

Epilepsi eller krampanfall ses hos katter i alla raser. Djur med epilepsi bör inte användas i avel eftersom det kan finnas ärftliga faktorer, men till skillnad från hund har man inte kunnat koppla epilepsi till ärftlighet och specifika raser. Epileptiska anfall hos katt är det mest frekvent förekommande neurologiska symptomet, och drabbar ca 1-3 % av alla katter.

Epilepsi hos katt kallas även Epilepsi av okänd orsak eller primär epilepsi, och används som diagnos när veterinären uteslutit alla andra tänkbara orsaker till ett krampanfall. Genomsnittlig ålder på katten när symtomen debuterar är 3,5 års ålder, men spannet är ofta mellan 1-12 år.

Sekundär epilepsi kallas det när man kan hitta en bakomliggande orsak till anfallen, så som förgiftningar, sjukdomar i njurar och lever, rubbningar i blodsalter, lågt blodsocker, hjärtsjukdom, hypertyroidism, skalltrauma och tumörsjukdomar. För sekundära epileptiska anfall är genomsnittsåldern högre vid debut, än vid primära.

Anfallen kan vara i enstaka muskelgrupper, eller mer generella över hela kroppen, beroende på hur stor del av hjärnan som är involverad.

Vad orsakar epilepsi hos katt?

Epilepsi orsakas av någon form av störning i hjärnans funktion som gör att det ibland blir fel i signalsystemet, så att nervimpulser skickas ut slumpartat. Är det få och små impulser blir effekten ofta bara att katten svajar till lite grann, medan kraftiga urladdningar i hjärnan utlöser kramper och medvetslöshet.

Om andra organsjukdomar uteslutits som orsak till kramperna säger man att epilepsin är primär. Den kan dock fortfarande bero på sjukdomar som kanske kunde upptäckas med mer avancerade undersökningar som tex MRI, men ofta nöjer man sig med att analysera utförliga blodprover och i vissa fall göra undersökningar av hjärtats funktion.

Felet i hjärnan kan vara medfött eller bero på tex syrebrist vid förlossningen, ärrvävnad i hjärnan efter våld mot huvudet mfl orsaker.

Symptom på epileptiska anfall

Fokala anfall kan yttra sig som udda beteende, tex att katten sitter och tittar eller snappar efter inbillade flugor. Katter kan ha enstaka anfall med lång tid emellan men de kan också ha klusteranfall, dvs flera anfall under ett dygn. Att katten får flera anfall på en dag, behöver inte betyda att det är sämre prognos.

Generella anfall kommer ofta när katten sover eller vilar, men kan dyka upp när som helst på dygnet. Det klassiska är att katten faller ihop, är okontaktbar och börjar skaka kraftigt.

Riktiga krampanfall föregås ofta av varningstecken som kallas för aura. Djurägare med epileptiska katter lär sig med tiden att känna igen dessa tecken. Auran består i att katten på något sätt ändrar sitt beteende. Den kan bli orolig eller t ex stå och stirra rakt ut i luften med tom blick.

Auran följs snabbt av själva anfallet, även kallat ictus. Under anfallet faller katten på sidan, är okontaktbar med glasartad blick och hela kroppen inklusive benen är maximalt sträckta och styva. Ofta kissar och bajsar den på sig. Detta följs sedan av kramper där alla muskler omväxlande spänns och slappnar av. Längden på anfallen varierar från några sekunder till flera minuter. I värsta fall fastnar katten i ett så kallat status epilepticus och slutar då inte att krampa förrän den får behandling eller dör.

När anfallet slutar kommer den så kallade postictala fasen. Då kan katten vara förvirrad men sällan aggressiv. Den uppträder oroligt, verkar inte känna igen husse eller matte, kan vara vinglig och ibland tom verka blind. Detta går vanligen över på 5-30 minuter.

Status epilepticus innebär att ett generellt anfall håller i mer än fem minuter, att katten har ett fokalt anfall som håller i mer än 30 minuter eller att den får flera kramper i följd utan att hinna återhämta sig.

Diagnos - så vet du om din katt har epilepsi

Diagnosen består i att så långt som möjligt utesluta andra bakomliggande sjukdomar som kan förväxlas med eller orsaka störningar i hjärnans funktion. Exempel på sjukdomar är levershunt (portacavashunt), njursvikt, lågt blodtryck, hjärtfel av olika slag, förgiftningar (tex av choklad), hjärntumör.

Ofta gör veterinären en neurologisk undersökning genom att testa t ex kattens reflexer. Vid idiopatisk epilepsi hittar man vanligen inget avvikande vid den neurologiska undersökningen.

Blodprover tas, och brukar som minst innefatta lever- och njurvärden, blodsocker, röda och vita blodkroppar och blodsalter (elektrolyter).

En undersökning där man lyssnar på hjärtat med stetoskop, kontroll av puls, mätning av den elektriska aktiviteten med ett EKG och eventuellt ultraljud kan göras för att utesluta hjärtsjukdom.

Vanlig röntgen säger normalt ingenting om hjärnan, men med datortomografi eller ännu hellre magnetröntgen (MRI) kan man leta efter tumörer, missbildningar eller inflammationer i hjärnan.

Finns misstanke om inflammation/infektion av hjärnan kan ett prov tas från vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen, ett så kallat cerebrospinal-prov.

Ibland görs också urinprov, gallsyrebelastning, ultraljud och blodtrycksmätning.

Behandling av krampanfall och epilepsi hos katt

Vid primär epilepsi finns bara kramplösande mediciner att ta till. Alla katter med epilepsi blir dock inte fria från symptom, trots behandling, och behandlingen är oftast livslång. Vid sekundär epilepsi beror behandlingen på grundorsaken.

Om katten bara har haft ett litet anfall finns ofta ingen anledning att sätta in medicin. Kommer det flera anfall inom några månader eller tätare, klusteranfall eller status epilepticus bör behandling definitivt diskuteras.

Behandling är vanligen i tablettform och man brukar ta uppföljande blodprover för att kontrollera att man uppnått en stabil nivå av medicinen i blodet. Första tiden när behandlingen sätts in kan katten vara påverkad av vinglighet och trötthet men detta brukar vara övergående. Biverkningar som ökad törst, aptit och kissande kan ibland också ses och eftersom medicineringen kan påverka levern, vill man hitta lägsta möjliga dos utan anfall. Av denna anledningen följs vanligen både nivån av medicin i blodet och leverns funktion upp regelbundet under långvarig behandling av epilepsi.

Vid status epilepticus måste man ta sig akut till veterinär. Hos veterinären ges kramplösande mediciner direkt i blodet, i svåra fall sövs katten helt. Katten måste sedan stanna på kliniken för övervakning tills den är helt vaken och inte har kramper längre, vilket ibland kan ta flera dagar efter ett stort anfall.

Sök veterinär akut om din katt:

-Har haft flera anfall under 24h
-Har ett anfall som håller i sig längre än 5 minuter

Vad ska jag göra om min katt får ett krampanfall?

Även om man ofta uppfattar anfallen som mycket obehagliga, är det viktigt som djurägare att behålla ett lugn. Se till att katten inte kan trilla från en höjd och skadar sig. Håll koll på ungefär hur länge anfallet håller på, och filma gärna när det händer – detta kan underlätta för veterinären vid en undersökning.

OBS! Vid anfall där katten krampar längre än fem minuter, måste du direkt ta dig till veterinär.

När bör man kontakta veterinär?

Är du orolig för din katt ska du alltid ta kontakt med en veterinär. Här kan du boka ett videosamtal hos oss på FirstVet för att få en första bedömning av ditt djur!

Hos oss får du råd, behandling eller remiss genom videosamtal

Är du orolig för ditt djur ska du alltid ta kontakt med en veterinär. Här kan du enkelt boka ett videosamtal med en erfaren veterinär på FirstVet för att snabbt få hjälp med en första bedömning av ditt djur.

Boka tid
  • Ingår i de flesta djurförsäkringar Ingår i de flesta djurförsäkringar
  • Öppet alla dagar 06:00 - 02:00 Öppet alla dagar 06:00 - 02:00
  • Råd, behandling eller remiss Råd, behandling eller remiss

Fler artiklar om Katt