Hur behandlas njursvikt hos katt?

Njursvikt kan antingen vara akut eller kronisk.

- Kronisk njursvikt är vanligt hos äldre katter och innebär att sjukdomen har kommit gradvis och att njurarnas funktion försämras allt mer över tid. Ofta är det en åldersrelaterad sjukdom, men kan också bero på medfödda eller ärftliga problem.

- När det gäller akut njursvikt så är det något som har påverkat njurarna med ett snabbt förlopp, et kan t.ex. röra sig om en infektion som satt sig i njurarna eller att katten fått i sig något giftigt.

Symptomen är lite olika.

- Vid akut njursvikt blir katten akut sjuk, den kan få feber, bli väldigt hängig och antingen kissa väldigt mycket eller i värsta fall sluta kissa helt. Det kan finnas blod i urinen. Katten kan ha ont i njurarna vilket visar sig som buk- eller ryggsmärta. Katten kan kräkas och förlora aptiten.

- Vid kronisk njursvikt så smyger sig ofta symptomen på, det första man märker kan vara att katten dricker eller kissar mer än vanligt, den kan få svårt att hålla vikten, tappa muskler och tappa aptiten, den kan kräkas, bli förstoppad, tröttare etc.

Behandlingen beror på orsaken till njursvikten och hur illa däran katten är. Katter som är väldigt dåliga och inte vill äta eller dricka behöver vanligen skrivas in för dropp och illamåendedämpande behandling, och om katten har ont även smärtlindring. Man kan även behöva ge blodtryckssänkade medicin och tillskott av kalium. Man försöker också hitta om det finns någon bakomliggande orsak till njursvikten, t.ex. om det finns bakterier i urinen som kan tyda på akut njursvikt eller om man vet om katten har kommit åt att äta något giftigt,och isåfall behandla den.

När katten är tillräckligt pigg för att gå hem igen så fortsätter man ofta behandling med specialfoder och vid behov mediciner för att hålla blodtryck och elektrolyter på rätt nivå. Man behöver vara noga med att se till att katten får i sig tillräckligt med vätska hemma (många vattenskålar samt gärna blötmat brukar rekommenderas). Vid återbesök kontrollerar man blodtryck, njurvärden, blodbild, elektrolyter (ffa. kalium, fosfor, kalcium) samt proteinmängd i urinen och anpassar behandlingen efter hur provsvaren ser ut och hur katten mår.