Antibiotika och resistensutveckling

Inledning

Antibiotika är läkemedel som kan rädda liv när djur och människor får allvarliga bakterieinfektioner. Tyvärr finns ett växande problem med bakterier som utvecklat motståndskraft, resistens, mot antibiotika. Globalt sett är detta ett av vår tids största folkhälsoproblem. Vi vet i dag att all användning av antibiotika, både inom djur- och humansjukvården, bidrar till resistensutveckling hos bakterier. Antibiotikaresistenta bakterier kan även överföras mellan djur och människor. För att skydda denna viktiga läkemedelsgrupp så att den kan fortsätta rädda liv framöver måste vi se till att endast använda den då den verkligen behövs. I denna artikel förklarar vi vad antibiotika är, vad resistensutveckling innebär och varför det är så viktigt att välja andra behandlingar än antibiotika när det är möjligt. Vi svarar dessutom på några vanliga frågor kring antibiotikabehandling av djur och förklarar varför det i de allra flesta fall är viktigt med provtagning på fysisk klinik när man misstänker en bakterieinfektion.

1. Vad är antibiotika?
2. Vad är antibiotikaresistens?
3. Vanliga frågor om antibiotikabehandling
4. Vad kan jag själv göra för att skydda antibiotikan och motverka resistens?
5. Till sist...
6. Mer läsning

1. Vad är antibiotika?

Antibiotika är en grupp läkemedel som används för att behandla bakterieinfektioner hos människor och djur. Antibiotika verkar genom att döda bakterier eller genom att hindra dem från att öka i antal. Det är viktigt att känna till att alla infektioner inte orsakas av bakterier; infektioner kan även orsakas av till exempel svamp eller virus. Antibiotika fungerar inte mot svamp- och virusinfektioner.

Det finns många olika typer av bakterier och flera olika sorters antibiotika. De flesta antibiotikasorterna har bara effekt mot vissa typer av bakterier, medan andra har effekt mot många olika sorters bakterier. När en infektion måste behandlas med antibiotika är det viktigt att använda en antibiotikasort som har effekt mot just den typ av bakterier som orsakar infektionen. Veterinären behöver också ta hänsyn till var i kroppen infektionen sitter, eftersom olika antibiotika når ut olika bra i olika vävnader. Man vill också försöka välja ett så "smalt" antibiotikapreparat som möjligt, vilket innebär att man vill att antibiotikan ska påverka så få andra bakterier som möjligt än de som man vill behandla bort. Detta dels för att minska risken för resistensutveckling, dels för att minska risken för de biverkningar som kan uppkomma om djurets normala bakterieflora slås ut.

Antibiotika kan rädda liv när ett djur eller människa drabbas av en allvarlig bakteriesjukdom, men många former av bakterieinfektioner läker utan behandling med antibiotika. Kroppens eget immunförsvar är effektivt och kan ofta ta hand om lindriga bakterieinfektioner på egen hand. För att hjälpa läkningen finns det dessutom flera saker man kan göra själv, som exempelvis regelbunden rengöring och noggrann hygien vid infekterade sår. Antibiotika används alltså främst när man tror att bakterieinfektionen inte har någon möjlighet att läka utan antibiotika.

2. Vad är antibiotikaresistens?

Antibiotikaresistens innebär att bakterier är motståndskraftiga mot en eller flera antibiotikasorter. All användning av antibiotika ökar risken för resistensutveckling hos bakterier. Förekomsten av resistenta bakterier ökar i dag oroväckande snabbt, vilket innebär att infektioner som tidigare var lätta att behandla med antibiotika kan bli livshotande om man har otur. Antibiotikaresistens anses vara ett så stort hot mot folkhälsan att det sedan ett par år tillbaka finns lagar som anger hur man får använda vissa av de bredare typerna av antibiotika.

För att förstå hur antibiotikaresistens fungerar så är det viktigt att veta att resistens är en egenskap hos själva bakterien, inte hos det djur eller den människa som har bakterieinfektionen. Vissa bakterier är naturligt motståndskraftiga mot vissa antibiotikasorter, men även bakterier som från början är känsliga för en antibiotikasort kan med tiden utveckla resistens. Detta sker dels genom att bakterier kan utbilda varandra och utbyta information, dels genom genom att bakterier kan utvecklas och förändra sin egen arvsmassa för att överleva när de utsätts för antibiotika.

Resistenta bakterier kan spridas mellan olika individer och mellan djur och människor, den ökade risken att drabbas av resistenta bakterier gäller alltså inte bara det djur eller den människa som behandlas med antibiotika. Även människor och djur som umgås med en individ som härbärgerar resistenta bakterier riskerar att smittas och bli bärare av resistenta bakterier.

Ett djur eller en människa kan vara bärare av resistenta bakterier utan att ha några sjukdomssymptom. Ofta uppstår problem först när personen eller djuret behöver behandlas med antibiotika. Den resistenta bakterien kan överleva antibiotikabehandlingen, och får dessutom utrymme att växa till, eftersom de känsliga bakterierna dör av antibiotikabehandlingen. Plötsligt kan de resistenta bakterierna börja ställa till med problem, även om de tidigare inte gett symptom. Detta är anledningen till att det är vanligt att veterinären vill göra en bakterieodling innan behandling sätts in, eftersom det gör att man kan välja en antibiotikasort som bakterierna verkligen är känsliga för från början. Det är också anledningen till att man ska följa veterinärens ordination och inte behandla lite då och då eller med lägre doser av antibiotikan än veterinären har ordinerat, eftersom detta också ökar risken för utveckling av resistenta bakterier.

Sammanfattningsvis så är det väldigt viktigt att alla bidrar till att minska onödig användning av antibiotika, för att försöka bromsa utvecklingen av resistenta bakterier. Om antibiotikan bara används när den verkligen behövs, så har vi förhoppningsvis botemedel mot allvarliga infektioner även långt in i framtiden .

3. Vanliga frågor om antibiotikabehandling

Mitt djur visar symptom på en sjukdom som brukar behandlas med antibiotika, varför måste det ändå tas prover?

En del sjukdomstillstånd kan ge väldigt lika symptom, men det kan finnas olika orsaker till problemet. Ibland går det inte att säga att ett problem beror på bakterier utan att ta prover. Ett exempel på detta är urinvägsbesvär. Hundar och katter kan verka besvärade när de kissar av andra orsaker än urinvägsinfektion. För att veta om besvären beror på urinvägsinfektion eller något annat behöver djuret undersökas och man behöver ta ett urinprov. Även när det med all sannolikhet rör sig om en bakterieinfektion är det vanligt att man trots allt behöver ta prover för att veta vilken sorts bakterier det rör sig om. Det finns olika typer av bakterier som ger upphov till samma symptom och dessa behandlas på olika sätt.

Varför måste man göra en odling när man redan vet att det är bakterier?

Anledningen till att veterinären vill göra en odling är för att vara säker på att välja rätt antibiotikasort. Detta eftersom alla bakterier inte är känsliga för alla typer av antibiotika. Veterinären vill vara säker på att den antibiotikasort som väljs verkligen fungerar mot de bakterier som orsakar problemet. Helst vill man också välja ett så "smalt" antibiotikum som möjligt, det vill säga man vill försöka påverka så få andra bakterier förutom den sjukdomsframkallande bakterien. Detta är viktigt dels för att minska risken för resistensutveckling, dels för att minska risken för biverkningar. Om infektionen inte är riktigt akut så försöker veterinären vänta in svaret på odlingen innan antibiotika sätts in. Om veterinären bedömer att man behöver påbörja behandling innan odlingssvaret har kommit så väljs den typ av antibiotika som anses lämplig utifrån sjukdomstillståndet. Därefter kan man, om det behövs, byta när man har fått odlingssvaret.

Förra gången blev mitt djur bra på en viss medicin, varför kan den inte bara skrivas ut en gång till?

En del sjukdomstillstånd kan se väldigt lika ut, men ändå bero på olika saker. Ett exempel är urinträngningar, som både kan bero på att det finns en urinvägsinfektion och på att urinvägarna är irriterade av någon annan orsak.

Det kan också vara så att det rör sig om en helt annan bakterieinfektion, som inte är känslig för samma sorts antibiotika som användes förra gången.

Veterinären vill alltså vara säker på att verkligen behandla rätt problem, både för att djuret ska bli friskt så fort som möjligt och för att undvika onödiga eller felaktiga antibiotikabehandlingar som kan leda till biverkningar och resistensutveckling hos bakterier.

Men mitt djur har alltid fått antibiotika för det här problemet tidigare?

6. Mer läsning

• Antibiotikapolicy för hund och katt (Sveriges Veterinärförbund)
• Skydda antibiotikan (Folkhälsomyndigheten)
• Antibiotikaresistens (Läkemedelsverket)
• Antibiotikaresistens (Läkare utan gränser)
  
• Strategier mot resistens (SVA)