Skip to main content

Granulocytär anaplasmos (f.d. ehrlichios) hos hund och katt

Uppskattad lästid 5 minuter
Granulocytär anaplasmos (f.d. ehrlichios) hos hund och katt

Granulocytär anaplasmos är en fästingburen sjukdom som orsakas av bakterien Anaplasma phagocytophilum. I denna artikel beskriver vi sjukdomen närmare samt hur du bäst förebygger.

Är du orolig för ditt djur?

Boka en videokonsultation med en erfaren veterinär inom några minuter.

  • Ingår i de flesta djurförsäkringar
  • Öppet alla dagar - 06.00 - 02.00
  • Råd, behandling eller lokal remiss

Inledning

Granulocytär anaplasmos (kallades tidigare ehrlichios), orsakas av bakterien Anaplasma phagocytophilum och sprids av den vanliga fästingen (Ixodes ricinus). Det finns också en sjukdom som heter monocytär ehrlichios, den orsakas av Ehrlichia canis och sprids av den bruna hundfästingen (Rhipicephalus sanguineus). Denna sjukdom finns normalt inte i Sverige men importerade hundar eller hundar som har varit på semester i områden där sjukdomen finns kan drabbas av sjukdomen. Om man läser om ehrlichios och anaplasmos på nätet är det viktigt att känna till skillnaden, eftersom sjukdomarna inte är helt lika. När svenska veterinärer pratar om anaplasmos så menar de vanligen granulocytär anaplasmos. Den här artikeln handlar enbart om granulocytär anaplasmos.

Fästingburen sjukdom

Anaplasmos sprids via fästingbett. Många av fästingarna i Sverige bär på smittan. Bakterien överförs efter att fästingen sugit blod i ca ett till två dygn. Många hundar och katter har träffat på smittan (man har sett i studier gjorda på 90-talet att många hundar utan symptom har antikroppar mot sjukdomen). De flesta blir dock inte sjuka, trots att de träffat på smittan, kattens/hundens kropp klarar själv av att hantera och oskadliggöra smittan.

Symptom

Hos hund är granulocytär anaplasmos relativt välbeskriven och välkänd. Sjukdomen förekommer också hos katter, men det finns väldigt lite undersökt om katter och sjukdomen.

Som tidigare nämnts så är det många djur som inte blir sjuka, trots att de träffat på smittan.

För hundar som blir sjuka verkar det ta ca en till två veckor från fästingbettet till dess att hunden utvecklar symptom. Symptomen på anaplasmos är ofta ospecifika, t.ex. feber, trötthet, dålig aptit och att hunden verkar ha ont i kroppen, är stel och ovillig att röra sig. Mer ovanliga symptom är hosta, diarré och kräkning, bleka slemhinnor och blödningar. Dessa symptom kan ses vid flera andra sjukdomstillstånd.

Om man tar ett blodprov på en hund som är akut sjuk i anaplasmos så kan man ofta hitta att det finns färre blodplättar (trombocyter) och färre eller fler lymofcyter (en typ av vita blodkroppar) i hundens blod.

Hos katter finns det inte så mycket information om sjukdomen, sjukdomen verkar vara mer ovanlig hos katter, och de katter som drabbas får problem med hög feber, smärta och stelhet i kroppen. Ofta vill katten helst bara ligga och vila, den får nedsatt aptit och dricker dåligt.

Det är inte fastställt huruvida anaplasmos är en kronisk sjukdom eller inte. I de studier som finns gjorda på hundar så verkar hunden dock bli frisk från anaplasmosen efter behandling.

Diagnos

Anaplasma phagocytophila infekterar vita blodkroppar (neutrofilerna). Om man provtar hunden eller katten när den har feber så är det ganska vanligt att man kan se bakterien i ett blodutstryk. Bakterien syns som små prickar eller streck inuti neutrofilen (den vita blodkroppen). Personen som tittar i mikroskop behöver dock ha lite träning för att kunna bedöma utstryket. Det finns också andra orsaker till förändringar i neutrofilerna, så för att vara säker på att det verkligen handlar om anaplasmos så kan veterinären skicka iväg blodprovet för att få hjälp att göra en PCR-analys. Vid analysen så söker man efter DNA från Anaplasma phagocytophila, och om provet är positivt och hunden/katten har typiska symptom så är djuret sannolikt sjuk i anaplasmos.

Man kan också ta blodprov för att kontrollera om hunden/katten har antikroppar mot Anaplasma phagocytofila. Problemet med antikroppar är att djuret kan ha antikroppar mot smittan även om den inte är sjuk på grund av anaplasmos, antikropparna kan finnas kvar flera år efter att djuret kommit i kontakt med smittan. Det krävs både antikroppar och typiska symptom för att man ska misstänka att djuret verkligen är sjukt av anaplasmos. För att försöka fastställa en diagnos tar veterinären ibland så kallade parprov, det innebär att man kontrollerar antikroppsmängd i blodet med ett par veckors mellanrum. Om det handlar om en akut/ny infektion så ökar ofta antalet antikroppar i blodet.

Behandling

Anaplasma behandlas med antibiotika, vanligen med antibiotikan doxycyklin under ca 10 dagar. Hunden/katten blir vanligen väldigt mycket piggare inom 1–2 dygn efter det att man startat behandlingen.

Det är bra att känna till att antibiotikan doxycyklin, som används för att behandla anaplasmos, har som ”biverkan” att hunden ofta blir lite piggare och gladare under själva behandlingen, oavsett vad hunden är sjuk av. (Det är oklart om samma biverkan finns hos katter). Det innebär alltså att om hunden blir lite sämre igen efter att antibiotikabehandlingen avslutats, så är det vanligen inte ett tecken på att den behöver en längre antibiotikabehandling, utan kanske snarare ett tecken på att det är något annat problem som ligger bakom hundens symptom. De hundar som är dåliga av anaplasmos blir vanligen dramatiskt mycket bättre på 1–2 dygn och sedan fortsätter hunden att vara frisk även när antibiotikabehandlingen avslutas.

Förebyggande

För att minska risken att hunden/katten drabbas av sjukdom så är det viktigt att gå igenom pälsen och huden dagligen under fästingsäsongen (även om djuret är behandlat med fästingmedel). Om man bor i ett område där det finns gott om fästingar så rekommenderas ofta att djuret behandlas med något läkemedel som förebygger fästingar. Det finns både receptfria och receptbelagda varianter; spot on (droppar som man droppar på djurets hud), halsband och tabletter. Läs noga på förpackningen så att djuret får rätt dos, och kontrollera också så att medlet är för rätt djurslag, eftersom det finns fästingmedel (innehåller permetrin) för hund som i värsta fall kan göra att katten avlider om man råkar behandla katten med det.

Av: Elin Lindell, leg vet, mars 2017

Urval av källor:

Sveriges veterinärförbunds antibiotikapolicy 2009

Norm för diagnosticering av borrelios och anaplasmos, gjord 2014 av SVS Sveriges Veterinärförbund
Strama Gävleborgs riktlinjer för antibiotikabehandling

Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA):s hemsida med information om anaplasmos hos hund och katt

Du vet väl att du enkelt kan beställa fästingmedel till hund här hos FirstVet?

Läs mer och beställ fästingmedel här.


Publicerad: 2017-03-16
Senast uppdaterad: 2019-07-05

Hos oss får du råd, behandling eller remiss genom videosamtal

Är du orolig för ditt djur ska du alltid ta kontakt med en veterinär. Här kan du enkelt boka ett videosamtal med en erfaren veterinär på FirstVet för att snabbt få hjälp med en första bedömning av ditt djur.

Boka tid
  • Ingår i de flesta djurförsäkringar Ingår i de flesta djurförsäkringar
  • Öppet alla dagar 06:00 - 02:00 Öppet alla dagar 06:00 - 02:00
  • Råd, behandling eller remiss Råd, behandling eller remiss
Ladda ner appen för iosLadda ner appen för android