16 sommarfaror för hunden

1. Värmeslag

Den allra största sommarfaran för hundar är värmen. Varje år dör hundar tragiskt av värmeslag, efter att ha lämnats i varma bilar. Hundar kan också få värmeslag av att motioneras i alltför varmt väder utan möjlighet till svalka och vätska. Hundar är mycket känsliga för värme eftersom de inte kan reglera sin kroppstemperatur genom att svettas på samma sätt som vi människor. Värmeslag är ett livshotande tillstånd som orsakar stort lidande och kan ge allvarliga skador på inre organ.

Läs mer: Värmeslag hos hund

2. Ormbett

Sommarvärmen lockar fram huggormarna, vars bett är giftiga även för hundar. När en hund blir biten av en huggorm kan det få allvarliga följder och det är viktigt att som hundägare veta hur man ska agera då man misstänker eller ser att hunden blivit ormbiten. Som djurägare ser man sällan ormen, men märker att hunden skriker till och springer iväg från platsen. Hunden kan snabbt bli trött och hängig och få en kraftig och ömmande svullnad där ormen bitit, oftast i nosen eller i ett ben. Efter ett ormbett måste hunden hållas så stilla som möjligt för att undvika att giftet sprids. Veterinär måste omedelbart uppsökas. Hunden behöver i regel läggas in för bl a dropp, smärtlindring och observation.

Läs mer: Ormbett hos hund

3. Fästingar

Med sommaren kommer även fästingarna, som genom bett kan sprida smittorna anaplasmos, borrelios och TBE till våra hundar. Om hunden löper risk att bli fästingbiten är det viktigt att använda fästingmedel för att skydda hunden mot smitta.

Läs mer: Så skyddar du hunden mot fästingar

4. Algförgiftning

Vid algblomning i sjöar, hav och vattendrag kan det bildas ett gift i vattnet. Om en hund badar i eller dricker av vattnet kan den drabbas av algförgiftning, som är ett livshotande tillstånd.

Läs mer: Algförgiftning hos hund

5. Grill- och picknickrester

När det är fint väder tar många med sig mat ut i naturen, grillar och har picknick. Som hundägare måste man då vara extra uppmärksam på att kvarlämnat avfall kan innebära en fara för hundar. Gör vad du kan för att undvika att hunden får i sig kvarlämnade matrester och annat skräp. Se även till att hunden inte skär sig på vassa sopor som glasbitar och trasiga engångsgrillar.

• Benrester kan vara farliga för hundar, i synnerhet tillagade kotlettben, fiskben eller fågelben. Dessa ben kan splittras till vassa bitar i magsäcken och orsaka skador i mage/tarm. Benrester kan också fastna i hundens mun eller matstrupe.
  
  
• Majskolvar kan inte smältas ned i hundens magtarmkanal och kan därför fastna i tarmen. I värsta fall kan de orsaka ett akut stopp. Hunden kan då börja kräkas och visa tecken på buksmärta. Detta är ett akut tillstånd som kräver operation.
  
  
• Glasspinnar och engångsgrillspett av trä kan bli väldigt vassa när de går sönder. Om hunden försöker äta dem kan de fastna i svalget eller i halsen och orsaka sår och bölder. Lyckas hunden svälja dem kan de i värsta fall orsaka svåra skador i hundens mage/tarm.

6. Insektsstick och insektsbett

Bett eller stick från insekter som myggor, getingar, knott, myror, humlor och mygg gör sällan hunden allvarligt sjuk, men kan både klia och göra ont. Vissa hundar är dock överkänsliga och kan få allergiska reaktioner. Ju fler stick hunden får, desto större är risken att den reagerar kraftigt. Om hunden får nedsatt allmäntillstånd, får svårt att andas, om munslemhinnorna ser bleka ut eller om hunden blir dålig på annat sätt bör veterinär alltid kontaktas.

Stick från bin och getingar är sällan allvarliga för hundar om de endast fått enstaka stick. Dock kan dessa stick orsaka obehag i form av svullnad och smärta. Håll din hund under uppsikt efter sticket, då vissa hundar kan drabbas av allergisk reaktion. Smärtan vid sticket kan lindras med ett kylande våtomslag. Ta bort gadden om den sitter kvar och tvätta rent. Om hunden blivit stungen av flera getingar eller om den blivit stungen i munnen bör veterinär dock alltid kontaktas, likaså om hunden blir väldigt trött, får andningssvårigheter, om munslemhinnorna ser bleka ut eller om hunden på annat sätt reagerar kraftigt.

Knottbett kan ge varierande symptom. I de flesta fall får hunden små rödaktiga svullnader i huden och dessa kan klia ordentligt. Om hunden är mycket besvärad kan det ibland behövas behandling efter veterinärs ordination. Vissa hundar är känsligare och kan reagera kraftigare. Hundar som blir svårt bitna eller som är överkänsliga kan utveckla allergisk reaktion och till och med hamna i anafylaktisk chock. I dessa fall måste veterinär uppsökas akut och hunden kan behöva vård på djursjukhus.

Bett från knott och myggor kan förebyggas genom att hunden hålls inomhus de tider på dygnet då de är som mest aktiva. Bor man i ett område med väldigt mycket mygg och/eller knott kan man behöva använda repellerande medel för att skydda hunden från bett. Magen och insidan av låren brukar vara mest utsatta. Skydda gärna hundens ben och mage med kläder, exempelvis genom att trä på en t-shirt bakifrån med bakbenen genom ärmarna och svansen genom halsöppningen.

7. Fukteksem

På sommaren är fukteksem (hot spots) vanliga, särskilt hos hundar med tät päls och hos hundar som badar ofta. Fukteksem orsakas vanligen av att hunden av någon anledning kliar/nackar/slickar sig mer än vanligt på huden. Huden blir då irriterad och irritationen kan redan efter någon dag utvecklas till ett fuktande och rött eksem med varigt kladd i pälsen. Är det varmt och fuktigt i pälsen kan bakterier snabbt sprida sig i ett hudområde som redan är irriterat, fukteksem kan därför fort växa i storlek. Fukteksem kan också uppstå om hundens päls inte hinner torka ordentligt efter bad.

Läs mer: Fukteksem/Hot Spot hos hund

8. Vattensvans

Om en hund blir nedkyld när den badar eller är ute länge i regnigt väder kan den drabbas av så kallad vattensvans. Orsaken tror man är en inflammation i nerverna i svansroten som uppstår när bakdelen blivit för kall. Svansen hänger då rakt ned, som förlamad. Hunden kan ha mycket ont och vara rädd om sin bakdel, ofta vill den ogärna sitta ned och vill inte att man rör vid svansroten.

Tillståndet går vanligen över av sig självt inom några dagar, i vissa fall kan det ta upp till en vecka. Låt hunden vila och håll den varm och torr. Har hunden mycket ont bör man kontakta veterinär, den kan behöva smärtlindrande och antiinflammatorisk medicin. Kontakta också veterinär om tillståndet inte gått över på några dagar, eftersom andra sjukdomar/skador i ryggslutet då behöver uteslutas.

Detta kan du själv göra för att förebygga vattensvans:

• Torka hunden ordentligt torr om den badat i kallt vatten eller varit ute länge i kallt regn.
• Håll hunden varm och torr, sätt gärna ett värmande täcke på hunden om den blivit nedkyld.

Läs mer: Vattensvans hos hund

9. Skärsår

Sönderslagna flaskor, trasiga engångsgrillar och andra vassa föremål kan dölja sig i gräset och på stranden. Är olyckan framme får hunden skärsår. Små sår och skråmor kan man ofta ta hand om själv, medan stora/glipande sår oftast behöver sys av veterinär.

Om hunden har svårt att stå eller gå, blöder kraftigt, verkar ha väldigt ont eller verkar chockad bör veterinär uppsökas direkt. Är blödningen kraftig, lägg tryckbandage så att blödningen i möjligaste mån stoppas och sårområdet skyddas. Bär om möjligt hunden och håll den i stillhet på väg till veterinären.

Vid mindre sårskador som blöder måttligt bör man först lägga ett tryckbandage med en ren kompress mot såret för att få blödningen att avstanna. Håll hunden i stillhet. Om såret inte slutat blöda efter några minuter, uppsök veterinär.

Om blödningen avstannat eller endast är lindrig och om hunden inte verkar allmänpåverkad:

• Ta bort tryckbandaget och rengör såret ordentligt genom att spola med koksaltlösning eller kranvatten. Observera att starka medel som alsolsprit eller jodopax aldrig ska användas i ett öppet sår, de förstör celler och fördröjer sårläkningen. Stryk heller inga salvor på såret. Om det finns smuts/grus i såret som du inte får bort bör veterinär uppsökas.
  
  
• Inspektera såret. Är såret djupt, långt och/eller glipande behöver det oftast sys av veterinär. Såret ska helst sys inom 6-8 timmar. Veterinär behöver även kontaktas om såret sitter över en led. Andra sår, exempelvis flikar i trampdynan, kan vara svårare att bedöma – kontakta då veterinär för rådgivning.
  
  
• Det är viktigt att hindra hunden från att slicka/bita på såret, för att den inte ska föra dit bakterier som kan orsaka sårinfektion. Använd halskrage om det finns risk för att hunden kan slicka eller bita på såret. En hund har många bakterier i munnen och om den slickar på ett öppet sår kan det bli tråkiga infektioner.
  
  
• Ytliga sår och skråmor kan man oftast ta hand om själv. Det viktigaste är att såret hålls rent så att det inte blir infekterat. Tvätta dagligen med vatten eller koksaltlösning och skydda det med bandage eller hundsko på promenader. Är pälsen runt såret lång kan det underlätta om den klipps ned så att den inte fastnar i såret och fördröjer läkning.
  
  
• Om såret svullnar, verkar göra väldigt ont, blir varigt eller luktar illa bör veterinär uppsökas.
  
  

Läs mer: Första hjälpen för hund och katt

10. Solbränna

Precis som vi människor kan hundar bränna sig i solen. Störst risk löper tunnpälsade hundar samt hundar med mycket ljus päls, eftersom deras hud har mindre pigment och därmed är känsligare. Hundar kan, precis som människor, löpa ökad risk för hudcancer om de bränner sig i solen.

För att förebygga solbränna kan man använda parfymfri solkräm på de områden som är mest utsatta. Bäst är dock att se till att hunden får skugga och svalka och inte vistas några längre stunder i stark sol.

11. Drunkning

Hundar är vanligen bra på att simma, ändå drunknar ett trettiotal hundar i Sverige varje år. Om en hund ramlar ned i vattnet från en båt, poolkant eller brygga kan det vara mycket svårt att få upp den igen, särskilt om det är en tung hund. Har hunden inte möjlighet att ta sig upp själv finns det alltid en risk för drunkning, även om man har den under full uppsikt. En hund som hamnar i vattnet simmar så länge den orkar, men efter ett tag blir den uttröttad. Den kan också drabbas av panik om den trillar ner i vattnet och blir då utmattad mycket snabbt. En panikslagen hund kan vara mycket svår att rädda ur vattnet om den inte har flytväst.

Om en hund dragit ned vatten i lungorna måste man agera mycket snabbt. Är hunden liten, håll hunden upp och ned i bakbenen så att vattnet kan rinna ut. En stor hund läggs på sidan, med huvudet och halsen lägre än bålen, så att vattnet kan rinna ut. Dra fram tungan och kontrollera att luftvägarna är fria. Om hunden inte andas måste hjärt-lungräddning ges. Kontakta veterinär för att få instruktioner om vilka åtgärder du själv måste vidta innan du kan börja transportera hunden till kliniken samt vad du ska tänka på under transporten. Torka hunden för att förhindra ytterligare nedkylning på väg till veterinären.

Detta kan du göra för att förebygga drunkning:

• Använd alltid flytväst till hunden när den ska vara med på båten eller på bryggan! Även om man har hunden under full uppsikt kan det vara mycket svårt att få upp en panikslagen hund ur vattnet, särskilt om den är tung. Flytvästar för hundar har ett handtag på ryggen som gör det lättare att lyfta upp hunden. Självklart måste även alla människor ha flytväst ombord - och inte minst lika viktigt, ordentliga kläder som håller dig torr och varm. Behöver du köpa nya - oavsett om det är flytvästar eller seglarkläder - rekommenderar vi våra vänner på Moory.se som har ett stort utbud med seglarkläder och allt annat inom båttillbehör.
  
  OBS! Bind aldrig fast hunden på båten/bryggan istället för att använda flytväst! Flera dödsolyckor sker varje år när hundar försöker hoppa ned i vattnet och blir hängande i kopplet.
  
  
• Hjälp hunden ombord på båten och av från båten så att den inte halkar.
  
  
• Se till att hunden har en har en skyddad liggplats ombord på båten.
  
  
• Ha alltid hunden under uppsikt i närheten av vatten.

12. Paddor

Paddor har körtlar på ryggen som kan avsöndra ett gift. Om en hund slickar eller biter på en padda kan den få i sig detta gift och börja salivera väldigt mycket samt få väldigt små pupiller. Hunden kan bli illamående och trött. Detta tillstånd är i regel ofarligt och går oftast över efter några timmar upp till ett dygn. Så länge hunden inte är kraftigt påverkad kan man avvakta med att uppsöka veterinär. Det är dock viktigt att hålla hunden under observation, så fort som möjligt skölja ur munnen och att titta i munhålan efter tecken på skador eller material som sitter fast mellan tänderna. Om hundens allmäntillstånd blir kraftigt påverkat ska man alltid kontakta veterinär.

13. Fluglarver

Fluglarvsangrepp på hundar är vanligt under sommaren. Flugor dras till sår, avföring och varma/fuktiga miljöer. I päls som är varm och fuktig av avföring, urin eller sårvätska lägger flugorna gärna sina ägg. Dessa ägg kan efter några dagar utvecklas till larver som kan äta sig in i huden. Detta tillstånd är mycket smärtsamt för hunden och om man inte snabbt upptäcker larverna kan de orsaka stora skador. I riktigt allvarliga fall kan det till och med leda till att hunden måste avlivas. Hundar med tät päls samt hundar som haft diarré eller urinläckage löper särskilt stor risk att drabbas av fluglarvsangrepp, eftersom miljön i pälsen blir fuktig, varm och gynnsam för fluglarver.

Om man upptäcker fluglarver ska veterinär alltid uppsökas, även om man bara ser enstaka larver. Angreppet ser ofta lindrigare ut än vad det är eftersom larverna äter sig inåt i vävnaden. Larverna är vita och 5-10 mm långa. Hos veterinären får hunden oftast lugnande medel, pälsen i området rakas och alla synliga fluglarver tas bort. Hunden får smärtlindring och ofta även antiparasitär behandling.

Detta kan du själv göra för att förebygga fluglarvsangrepp:

• Kontrollera dagligen hundens hud efter tecken på sår, hudirritationer eller avföring/urin i baken.
  
  
• Om hunden haft diarré eller urinläckage måste bakdelen tvättas ren och torkas ordentligt.
  
  
• Lång och/eller tät päls kan ibland behöva klippas ned på sommaren för att den ska kunna hållas torr.

14. Loppor

Loppor är sällan farliga men kan vara mycket besvärande för hunden, i synnerhet kattloppor. Kattloppan finns främst i södra Sverige och kan drabba både hundar, katter och människor. Den suger blod och lägger sedan ägg som är vita, ovala och ungefär en halv millimeter långa. Äggen faller av djuret och kläcks sedan till larver som kan gömma sig i inomhusmiljön. Slutligen utvecklas larverna till puppor som kan kläckas till nya loppor.

Loppor kan ge kraftig klåda och hudproblem som håravfall, mjäll och utslag, vanligen på ländrygg, flanker och bakdel. Vissa hundar kan utveckla allergi mot kattloppans bett och får därför värre besvär än andra.

Om man misstänker att hunden fått loppor är det bra om man kan lyckas fånga en loppa för att få den artbestämd. Man kan använda en luskam för att försöka hitta loppor. Ibland kan man också se loppavföring som färgas brunröd om man lägger kamskrapet på en fuktad pappersbit. Anledningen till att det är bra att artbestämma lopporna är att hunden inte bara kan drabbas av kattloppor utan även av andra loppor, exempelvis igelkottsloppor, råttloppor och fågelloppor. De senare försvinner oftast utan behandling medan kattloppor behöver behandlas under lång tid och behandlingen (inklusive sanering) kan vara relativt besvärlig eftersom ägg, larver och puppor ofta förekommer i stort antal i hemmet. Puppor kan exempelvis överleva i ett helt år i inomhusmiljö. Man ska helst dammsuga flera gånger i veckan samt tvätta alla liggunderlag och textilier som hunden kan komma i kontakt med minst en gång i veckan. Loppornas ägg och larver kan även gömma sig under mattor, i golvspringor och i möbler. I svåra fall kan man till och med behöva anlita en skadedjurssanerare för sanering.

Skyddar du din hund mot fästingar är chansen stor att du även skyddar den mot loppor. Kontrollera det fästingförebyggande läkemedlets bipacksedel för att se om det har effekt mot loppor eller ej.

15. Utlandsresor med hund

Svenskar tar allt oftare med sina hundar på semestern, men det är viktigt att veta att utlandsresorna kan innebära vissa risker. Många parasiter och smittsamma hundsjukdomar är mycket vanligare i andra länder än i Sverige.

I många fall kan det vara värt att fundera över ifall det inte är bättre för hunden att stanna hemma i Sverige med hundvakt, för att den inte ska utsättas för onödiga smittor. Om du bestämmer dig för att ta med hunden på resan är det viktigt att vara medveten om vilka smittorisker som finns och hur de kan förebyggas.

Läs mer: Resa med hund och katt

16. Övriga sommarfaror

Fiskekrokar

Hundar som är med på fisketur kan ibland, om oturen är framme, få en fiskekrok i munnen eller i kinden. Om hullingen har fastnat i vävnaden ska man aldrig försöka dra ut den samma väg som den kom in. Istället bör man försöka trycka kroken genom huden, även om det tar emot, och klippa av kroken när den väl gått igenom på andra sidan. Detta är inte alltid det lättaste, särskilt om hunden är stressad och rörlig. I många fall kan fiskekrokar behöva avlägsnas av veterinär efter att hunden fått lugnande medel.

Saltvatten

Om en hund dricker stora mängder saltvatten kan den drabbas av saltförgiftning. Om hunden är opåverkad och/eller endast kräks någon enstaka gång, ta i första hand bort mat och vatten under ett par timmar så att magen får vila sig. Om hunden fortsätter att kräkas eller får nedsatt allmäntillstånd bör man uppsöka veterinär, vätskebehandling kan bli nödvändig. Symptom på allvarligare saltförgiftning kan vara kontinuerliga kräkningar, diarré, nedsatt allmäntillstånd, stelhet, kramper och koma.

Gräsfrön

Frön från gräs och andra sädesslag kan vara väldigt besvärliga om hunden får dem i ögonen, öronen eller nosen. Gräsfrön kan även orsaka problem i huden genom att borra sig in och orsaka inflammation, ibland till och med små bölder. Om en hund verkar irriterad i ögon, öron eller nos efter en promenad bör man leta noga efter eventuella gräsfrön. Om man misstänker att hunden kan ha fått ett gräsfrö i ögat ska veterinär alltid kontaktas.