TR (FORL) hos katt

Alla typer av katter i alla åldrar kan drabbas, det verkar dock vara vanligare att vissa raskatter drabbas (t ex siames, abessinier och orientaliskt korthår) och äldre katter har högre risk att drabbas. (T ex finns det en svensk studie som publicerades 2003, där 76% av de undersökta katterna som var äldre än 10 år gamla hade TR). TR kan ofta misstänkas genom att veterinären tittar katten i munnen, men för att kunna bedöma omfattningen av skadorna och för att välja korrekt behandling, krävs undersökning, och röntgen, av kattens mun under narkos.

TR är inte samma sak som karies eller tandlossning, utan en helt egen sjukdom. (Det är dock vanligt att drabbade katter har problem med både TR och tandlossning.)

Orsak

Sjukdomen beror på att den hårda tandvävnaden gradvis bryts ned. Till slut kan det bli hål in till pulpan (pulpan är hålrummet inne i tanden där blodkärl och nerver finns). Man vet inte i nuläget exakt vad som orsakar sjukdomen, man tror att många olika faktorer påverkar, och forskning pågår.

Symptom

Katter med TR kan uppvisa väldigt olika symptom. Katten kan t ex få svårt att tugga (man kan ibland se att katten bara tuggar på ena sidan av munnen), och kan tappa mat runt matskålen. Ibland märker man tydligt att katten undviker hård och kall mat, och det finns till och med katter som fräser åt maten. Ibland gnisslar katten tänder. Man kan också märka att katten blir tovig i pälsen, eftersom den har svårt att sköta pälsen när den har ont i munnen. Katten kan också få ändrat beteende, gå undan mer än vanligt, vila mer än vanligt, eller vara på sämre humör än vanligt. Katten kan tappa i vikt, dregla, lukta illa ur munnen, visa att den inte vill att man rör den runt munnen och ibland (även om det inte är så vanligt) sluta äta helt.

Diagnos

Ofta kan veterinären misstänka att katten har TR bara genom att titta katten i munnen. Man kan till exempel se att det finns skador på tanden i tandköttskanten, och det kan ha vuxit upp rött, lättblödande tandkött i skadan. Ett vanligt ställe att se tecken på TR är på de främsta kindtänderna i underkäken, men ofta har katten påverkan på flera tänder. Om man tar på det drabbade området så gör det ofta mycket ont, och katten kan till exempel rygga tillbaka och klappra med tänderna.

Det finns dock varianter av TR som inte går att se direkt i munnen. För att upptäcka detta samt för att få reda på hur omfattande tandproblem katten har behöver munnen undersökas och röntgas i narkos. Efter detta är det möjligt att bedöma vilken behandling som är lämplig. När katten är sövd görs tänderna rena från tandsten så att man kommer åt att se bättre, man mäter hur djupa tandfickor katten har (tandfickorna mäts genom att man använder en speciellt liten sond och känner efter i kanten där tandköttet fäster in mot tanden), och tänderna röntgas.

Behandling

Behandlingen beror på hur tänderna ser ut på tandröntgen. Om man på röntgenbilderna ser att tandroten är intakt så dras de drabbade tänderna ut i sin helhet. Om man istället ser att tandroten är ankylotisk, vilket innebär att tandbenet har växt in i tandroten så att den inte går att dra ut, så väljer man ofta att amputera tandkronan istället. Kronamputation går till på så sätt att man borrar bort den del av tanden som är ovanför tandbenet och sedan syr tandköttet över.

Man har gjort försök med att laga tänder som drabbats av TR, men det har inte gett något bra resultat.

Förebyggande

Eftersom man inte riktigt vet vad som leder till TR så finns det i nuläget ingen förebyggande behandling. Det rekommenderas dock att borsta kattens tänder dagligen, eftersom katter även kan drabbas av tandlossning (och man vet att katter med TR ofta också har problem med tandlossning), och tandlossning kan förebyggas genom regelbunden tandborstning. Vid daglig tandborstning kan man dessutom märka om katten plötsligt inte vill få en viss tand borstad längre, och då söka veterinär för undersökning för att se om ovilligheten till tandborstning kan bero på TR.