Nedre urinvägsbesvär hos katt

Inledning

Sjukdomar i de nedre urinvägarna (urinblåsan och urinröret) är vanliga hos katter och kan ha många olika orsaker. Det kan exempelvis röra sig om urinstenar, ansamling av slem och kristaller i urinröret som kan leda till urinstopp, urinvägsinfektioner och inflammation som varken beror på infektion eller urinstenar. Gemensamt för dessa problem är att de leder till olika grader av besvär då katten ska kissa. Ibland använder man samlingsnamnet FLUTD (feline lower urinary tract disease) som samlingsnamn för problem som påverkar kattens nedre urinvägar. Både honkatter och hankatter kan drabbas av urinvägsproblem, men hos hankatter är risken för akuta problem större och de kan i värsta fall drabbas av livshotande urinstopp. I denna artikel kan du läsa mer om vad problem i de nedre urinvägarna kan bero på, vilka symptom de kan ge, när det är dags att söka veterinärvård och vad man kan göra hemma för att förebygga urinvägsproblem.

1. Urinvägarnas anatomi
2. Tecken på urinvägsproblem
3. Vanliga orsaker till urinträngningar och urinvägsproblem
4. Hur utreder man urinvägsproblem?
5. Hur behandlas urinvägsproblem hos katter?
6. Hur kan man förebygga urinvägsproblem hos katter?
7. Sammanfattning

1. Urinvägarnas anatomi

Urinvägarna har som uppgift att filtrera kattens blod, producera urin och utsöndra urinen. I njurarna renas blodet från de ämnen som inte ska vara kvar i kroppen och urin bildas. Urinen transporteras därefter via urinledarna till urinblåsan. I urinblåsan ansamlas urin långsamt tills katten blir kissnödig och urinen töms då ut ur kroppen via urinröret. Honkatter har ett kort och brett urinrör, medan hankatter har ett väldigt långt och smalt urinrör. I hankattens urinrör kan det lätt bli trångt eller till och med helt blockerat ifall det finns mycket kristaller och slem eller till och med stenar i urinen.

Njurarna och urinledarna kallas för de övre urinvägarna, medan urinblåsan och urinröret kallas för de nedre urinvägarna. I denna artikel diskuterar vi främst de problem som kan förekomma i de nedre urinvägarna.

2. Tecken på urinvägsproblem

Urinvägsproblem kan ge många olika symptom. Ibland ses flera av dessa symptom samtidigt, ibland bara ett. Det är viktigt att veta att symptomen ofta är likartade oavsett vad grundorsaken är. Man kan alltså inte utifrån enbart symptomen fastställa om det beror på urinstenar, urinvägsinfektion eller en inflammation av annan orsak. För att veta vad som orsakar problemen behöver man ta prover och göra olika undersökningar.

Vanliga tecken på att katten har problem med nedre urinvägarna:

• Katten springer oftare på lådan än vanligt och/eller sitter kvar längre på lådan än den brukar.
• Katten börjar jama, krysta eller visa tecken på smärta när den går på lådan. Det är inte ovanligt att man först tror att katten är förstoppad, när den egentligen har problem med att kissa.
• Katten kissar oftare och mindre pölar än den brukar.
• Urinen kan ha annorlunda färg än vanligt (rosafärgad urin tyder på blod i urinen).
• Katten slickar på vulva/penis mer än den brukar. Vissa katter kan också putsa pälsen onormalt mycket, särskilt på magen och låren.
• Katten får förändrat beteende, visar rädsla, vill gömma sig, blir aggressiv eller blir mer kontaktsökande än vanligt.
• Katten kissar på andra ställen än i kattlådan (på golvet, soffan, sängen, mattor eller liknande).
• Katten verkar hängig, äter/dricker sämre eller beter sig annorlunda på annat sätt.
• Katten kan inte kissa alls (detta kallas urinstopp, drabbar i stort sett bara hankatter och är ett mycket allvarligt tillstånd som kräver att man snabbt tar sig till veterinär).

3. Vanliga orsaker till urinträngningar och urinvägsproblem

Det finns flera olika orsaker till urinträngningar och andra besvär från urinvägarna. Gemensamt för de olika problemen är att de leder till en inflammation i urinvägarna. När man pratar om urinvägarna är det därför viktigt att förstå skillnaden mellan inflammation och infektion.

Inflammation är kroppens reaktion på en skada eller retning. När vävnad blir inflammerad blir den röd och svullen och gör ofta ont.

Infektion innebär att det finns ett främmande smittämne, till exempel bakterier, som angriper kroppen. En infektion leder oftast till en inflammation, men en inflammation kan bero på andra saker än infektion med bakterier. Exempelvis kan stenar/grus eller utväxter i urinblåsan leda till inflammation.

Hos katter yngre än 10 år är inflammation i urinblåsan, utan bakterier eller urinstenar/grus, den vanligaste orsaken till urinträngningar och andra besvär från nedre urinvägarna. Tillståndet kallas idiopatisk cystit, vilket betyder ungefär "inflammation i urinblåsan där man inte kan hitta någon särskild orsak" och förkortas FIC (felin idiopatisk cystit). Katter kan även få urinvägsinfektion med bakterier, men det är ovanligt och när det förekommer är det oftast hos lite äldre katter. En annan orsak till urinvägsproblem kan vara urinstenar/grus som retar urinblåsan eller i värsta fall orsakar stopp i urinröret så att katten inte kan kissa alls (detta är ett allvarligt tillstånd som kräver akut veterinärvård). Andra saker som kan ställa till med problem är utväxter (t ex polyper eller tumörer i urinblåsan) och vissa typer av medfödda missbildningar. Mer att läsa om några olika anledningar till nedre urinvägsbesvär hos katter finns i dessa artiklar: Idiopatisk cystit (FIC), Urinsten hos katt och Urinvägsinfektion hos katt.

4. Hur utreder man urinvägsproblem?

För katter som har upprepade problem med att kissa behöver man göra en utredning hos veterinär. Vid besöket brukar veterinären ställa frågor om hur katten lever, om den bor tillsammans med andra katter, om den är inne- eller utekatt, hur många kattlådor som finns, vilket underlag det är i kattlådorna och andra frågor kring kattens hemmiljö. Man brukar också göra olika typer av provtagningar och undersökningar:

• Urinprov: ofta börjar veterinären med att titta på ett urinprov som är taget hemma av kattägaren. Om det är något som inte ser bra ut i urinprovet så brukar man även vilja ta ett urinprov direkt från urinblåsan med en nål (detta kallas cystocentes). Detta för att vara säker på att man får ett helt rent urinprov. Man vill alltså säkerställa att det man ser i urinen verkligen kommer från kattens urinvägar och inte från kattlådan eller från pälsen vid kattens penis/vulva. I urinprovet letar man bland annat efter tecken på inflammation (blod, proteiner) och infektion (bakterier, vita blodkroppar). Man kan även se ifall det finns många kristaller i kattens urin, och vilken typ av kristaller det i så fall rör sig om.
• Blodprov: Det finns många olika saker som går att undersöka via blodprov. Exakt vilka analyser veterinären väljer brukar bero på kattens ålder och tidigare sjukdomshistoria, men vanliga saker att analysera är röda och vita blodkroppar (för att se så att katten inte har blodbrist eller tecken på inflammation i kroppen), levervärden och njurvärden samt blodsocker. Om katten är lite äldre så vill veterinären ofta också kontrollera sköldkörtelvärdet.
• Röntgen: här letar veterinären bland annat efter om det syns stenar i urinvägarna, eller om det finns förändringar i kattens skelett eller inre organ som kan bidra till kattens problem.
• Ultraljud: veterinären undersöker urinblåsans struktur och innehåll. Man brukar titta på hur urinblåsans vägg ser ut, om det finns utväxter/tumörer/polyper från väggen och om väggen är tjockare än vanligt (vilket kan vara ett tecken på inflammation i urinblåsan). Man letar också efter tecken på urinstenar eller grus i urinblåsan.

Om man inte hittar någon uppenbar orsak till kattens urinträngningar vid undersökningarna (t ex urinstenar, polyper i blåsan, urinvägsinfektion, njurproblem) så brukar man misstänka att katten har problem med så kallad idiopatisk cystit.

5. Hur behandlas urinvägsproblem hos katter?

Hur behandlingen ser ut beror på vad orsaken till urinvägsproblemen är.

• Katter med idopatisk cystit behöver oftast behandlas med smärtlindrande och antiinflammatorisk medicin medan de har akuta urinvägsbesvär. Därefter behöver man försöka minska risken för återfall genom att se över kattens miljö, vikt, vätskeintag och andra faktorer som kan påverka. Att försöka åtgärda sådant som kan stressa katten är mycket viktigt just vid idiopatisk cystit, eftersom man vet att dessa katter har en särskild känslighet och lätt får återfall när de blir stressade. Läs mer om förebyggande åtgärder nedan.
• För katter med stenar/grus i urinvägarna blir det ofta aktuellt med foderbyte, om det misstänks röra sig om stenar som kan lösas upp med hjälp av foder. Vissa urinstenar måste opereras ut. Läs mer om behandling av urinstenar i denna artikel: Urinstenar hos katt.
• Om man misstänker att katten har fått urinstopp (dvs att katten inte kan kissa alls) så rör det sig om ett livshotande tillstånd och katten behöver omedelbart få veterinärvård. Läs mer om urinstopp i denna artikel: Urinstopp hos katt.
  
• Urinvägsinfektion behandlas med antibiotika. Finns ett underliggande problem som orsakat urinvägsinfektionen så måste även detta behandlas. Läs mer om urinvägsinfektion i denna artikel: Urinvägsinfektion hos katt.

Gemensamt för de sjukdomar som ger problem i urinvägarna hos katter är att man vanligen behöver angripa problemet från flera olika håll. Förutom behandling av de specifika tillstånden ovan så behöver man också se över alla andra faktorer som kan påverka och förvärra problemen. Läs mer om detta i nästa stycke.

6. Hur kan man förebygga urinvägsproblem hos katter?

Vilka förebyggande åtgärder som behövs beror på vilken sorts urinvägsproblem katten har, men oavsett om katten har idiopatisk cystit, problem med urinstenar eller upprepade urinvägsinfektioner så behöver man oftast angripa problemet från flera olika håll. Detta innebär att man behöver se över kattens hemmiljö och försöka få den så trivsam och trygg som möjligt, och samtidigt se till att katten får möjlighet till stimulans. Man behöver även se över kattens vikt, kost och vätskeintag. Ibland behövs kontinuerlig medicinering och/eller kosttillskott.

• Öka kattens vätskeintag. Genom att katten dricker mer blir urinen mer utspädd, och risken för att urinen retar urinblåsans vägg blir därmed mindre. Ett sätt att få i katten mer vätska kan vara att ge blötmat eller hälla vatten över torrfodret. Man bör också se till att ha flera olika vattenskålar på olika ställen i hemmet (gärna nära de ställen där katten uppehåller sig mest) och byta vattnet varje dag. En vattenfontän brukar också kunna locka katter till att dricka mer.
• Håll katten normalviktig. Övervikt kan öka risken för urinvägsproblem. Om katten är överviktig behöver den gå ned i vikt för att minska risken för återfall. Rådgör med din veterinär för att få hjälp med ett viktminskningsprogram där katten går ned i lagom takt och med rätt sorts foder.
• Se över kattlådorna. Se till att det finns tillräckligt många kattlådor (minst en till varje katt) och att de är tillräckligt stora, bra placerade och med underlag som katten gillar (ofta mjuk, parfymfri sand). Rengör kattlådorna ofta; ta bort urin och avföring minst en gång dagligen och gör en större rengöring ungefär en gång per vecka. Om du har en äldre katt eller en katt med ledproblem - kontrollera att det inte verkar jobbigt för katten att ta sig över kattlådans kanter.
• Anpassa kattens hemmiljö så att den blir så lugn och trivsam som möjligt. Här ingår bland annat att det bör finnas flera matplatser, att mat- och vattenskålar bör vara skilda från varandra och att det finns upphöjda platser och krypin för katten. Det är också viktigt att katten får utlopp för sina naturliga behov. Utekatter kan oftast få sina naturliga behov tillfredsställda genom att vara ute, medan innekatter ofta behöver hjälp genom att man t ex leker med dem, låter dem leta efter sin mat, få mat i matleksaker, går ut med dem i koppel etc. Mer information om hur kattens miljö kan berikas kommer framöver att finnas i en separat artikel. Tills dess kan du läsa mer på engelska under denna länk: https://indoorpet.osu.edu/cats.
• Om du har flera katter bör du vara uppmärksam på hur katternas relation är. Observera att innan katterna börjar ha riktiga "slagsmål" så finns flera andra kroppsspråks-signaler som visar att katterna inte är bekväma med varandra. Exempel kan vara att en katt stirrar stelt på en annan katt, att den ena katten gärna försvinner ur rummet när den andra katten kommer in, eller att katterna stelnar till och tittar på varandra. Vid misstanke om problem i flocken kan det vara till hjälp att kontakta en duktig kattbeteendevetare. Via Firstvet kan man t ex boka rådgivning via videomöte eller telefonsamtal med Susanne Hellman Holmström, som har stor kunskap och erfarenhet inom området.
• Anpassat foder. Generellt är blötfoder att föredra framför torrfoder, eftersom det gör att katten får i sig mer vätska. I övrigt beror valet av foder på vilken typ av urinvägsbesvär din katt har, om den behöver gå ned i vikt, om den har andra sjukdomar och flera andra faktorer. Rådgör med din veterinär kring vilket foder som är mest lämpligt för din katt.
  
• Receptfria stressdämpande medel kan ibland vara till hjälp för att göra katten lugnare. Exempel på sådana medel är naturligt lugnande mjölkproteiner (Zylkene), lugnande doftferomoner (Feliway) och den naturligt lugnande aminosyran tryptofan, som bl a ingår i tillskottet Cystophan och Calmex och i vissa specialfoder.
• Receptfria kosttillskott rekommenderas ibland för att förbättra miljön i urinblåsan och förebygga återfall. De innehåller ofta glukosaminoglykaner, som anses ha en skyddande effekt på urinblåsans vägg, så att den blir mindre känslig för retande substanser i urinen. Exempel på sådana tillskott är Cystease, Uri-flex och Cystophan. Det finns även specialfoder som innehåller olika kosttillskott.
• Behandla andra sjukdomar. Om katten har en annan samtidig sjukdom som ger smärta/inflammation så är även denna en stress för katten och behöver behandlas. Exempel på sådana sjukdomar kan vara artros i lederna eller inflammation i munhålan på grund av dålig tandhälsa.
  

7. Sammanfattning

• Urinvägsbesvär hos katter kan ha flera olika orsaker, men kan alla ge liknande symptom. För att veta vad som orsakar kattens besvär krävs utredning.
• Urinvägsbesvär hos katter är ett vanligt problem som ofta behöver angripas från flera olika håll, oavsett grundorsak. Förutom att behandla grundproblemet så behöver man även försöka minska risken för återfall genom att på olika sätt att minska stress (särskilt social stress), öka kattens vätskeintag, ge lämplig kost och eventuella kosttillskott, lindra smärta och hålla katten normalviktig.
  
• Att se över kattens hemmiljö är en oerhört viktigt för att förebygga återfall (placering av mat- och vattenskålar, kattlådornas storlek, placering och utformning, gömställen, ställen att vila på, klätterplatser, aktivering).
• Urinvägsinfektion med bakterier är ovanligt hos katter.
• Övervikt ökar risken för urinvägsbesvär hos katter.
• Att öka kattens vätskeintag är viktigt för att förebygga återfall i urinvägsbesvär.
• Om man misstänker urinstopp behöver man alltid söka veterinär akut, här gäller att hellre söka veterinär en gång för mycket än en gång för lite.

Artikeln är skriven i oktober 2017 av leg vet Anja Launila och leg vet Elin Lindell